Sida 590
Pluviometer
1095
Plutarchos-Pluviometer
1096
han där flera statsämbeten. Kejsarna Trajanus och Hadrianus hedrade honom med höga värdigheter, och atenarna förärade honom attisk medborgarrätt. P:s många skrifter äro fördelade i två stora samlingar, af hvilka den ena innefattar femtio lefnadstecknin-gar öfver framstående greker och romare, af hvilka 46 äro parvis sammanställda (Biol paral-leloi, lat. Vitæ parallelæ) . och mestadels åtföljas af en jämförande öfversikt (synkrisis). P. har vid författandet af dessa lefnadsteckningar haft till sitt förfogande ett synnerligen vidsträckt och olikartadt lärdomsmaterial, hvilket han icke alltid begagnat med tillräcklig kritik, likasom han icke heller har sinne för det stora sammanhanget af de historiska förhållanden, under hvilka de af honom tecknade personerna uppträdt. Också framhåller han själf, att han icke gör anspråk på att vara historiker, utan endast biograf. Hvad han velat åstadkomma och äf.ven verkligen åstadkommit är åskådligt lefvande och lärorika karaktärsteckningar med en omisskännelig panegyrisk tendens. Kompositionen är ingalunda fulländad och sammanhanget ofta tämligen lösligt. Men framställningens osökta enkelhet och konkreta sakrikhet i förening med författarens sedligt ädla uppfattningssätt ha i alla tider gjort dessa lefnadsteckningar till en omtyckt och underhållande läsning. Den andra hufvudgrup-pen af P:s skrifter är en under den gemensamma titeln Moralia (grek. Ethika') hopförd samling af mer än 80 särskilda skrifter öfver de mest olikartade ämnen (filosofiska, sedelärande, historiska, antikvariska, litteraturhistoriska, estetiska, naturvetenskapliga, praktiska). P:s syfte med dessa skrifter var icke så mycket att lysa med en brokig månglärdom som fastmera att upplysa och gagna sina medmänniskor. Bland annat intresserar han sig lifligt för höjandet af det i sjunkande stadda religions- och sedlighetsmedvetandet. Ehuru själf filosofiskt bildad och närmast bekännande sig till Platons lära, hyser han varm tillgifvenhet för den gamla religionsläran, hvilken han önskar väcka till lif i en af .filosofien renad och förädlad gestalt. Många af de i denna samling upptagna skrifterna äro understuckna eller åtminstone af en tvifvel underkastad äkthet. Texten är på många ställen i hög grad fördärfvad. P:s stil är bildad efter de fornattiska mönstren, men uppnår icke deras genomskinliga klarhet. Hufvudupplagor äro för P:s samtliga skrifter Eeiskes (1774-82); Doehners och Dübners (med lat. öfv., 1868-77, i Didots "Biblio-théque des auteurs grecs"); för lefnadsteckningarna Sintenis' (1839-46 och flera följande uppl.), hvarjämte en ny kritisk upplaga är under utgifning af K. Lindskog i Lund och K. Ziegler i Breslau; för "Moralia" Wyttenbachs (1795-1830 i England och 1796-1834 i Tyskland) och Bernardakis' (1888 -96). 28 af P:s lefnadsteckningar finnas i svensk öfv. af Emanuelsson (1842-45); ett urval utkom 1902 i samlingen "De gyllene böckerna". A.M. A.
Plu'tarchos, alexandrinsk filosof, d. omkr. 430 e. Kr., utgör huvudrepresentanten för den riktning, som sökte sammansmälta pythagoreism och platonism och i många afseenden utgjorde en viktig förberedelse för nyplatonismen.
Pluta'rk (P l u t a'r c h), en modernisering af den grekiske karaktärsskildraren Plutarchos' namn, har stundom brukats som titel på böcker, innehållande
lefnadsteckningar öfver ryktbara män och kvinnor ("Svensk Plutark för ungdom", 1849; "Ny Flu-tarch", 1844-45).
Plute'IIa, zool. Se K alm alen.
Pluteus, zool. Se Tagghudingar.
Pluto. Se Pluton
Plutokrati (af grek. plütos, rikedom, och kratëi'n, härska), de rikes herravälde, penningvälde. Jfr Aristokrati.
Pluton (lat, Pluto), hos forntidens greker och romare namn på undei jordens gud. Se H a d e s 1.
Pluton (fr. peloton). 1. Krigsv. Benämning på en af kompaniets eller skvadronens underafdelnin-gar, vanligen den största. Benämningen går tillbaka ända till senare delen af 1600-talet, då hvar och en af bataljonens först tre, sedan fyra divisioner delades i 2 plutoner. Denna indelning bibehölls ända till midten af 1800-talet, ehuru divisionen i preussiska och svenska arméerna blef liktydig med kompaniet och erhöll en tredje s. k. tiral-jörpluton (i Preussen utbyttes dock ordet "pluton" mot "zug"). Under 1700-talet grundades hela manövern på svängningar och rörelser med plutoner samt på plutonsalfvor. Det svenska kompaniet delas numera i 3 plutoner, det franska i 2 "pelotons" och dessa i 2 "sections", det italienska i 4 "plo-toni". Den franska och den italienska skvadronen delas i 4 pelotons (plotoni). Ilandtverkare, skrifvare och andra icke stridande vid ett franskt kavalleriregemente förenas till en "peloton hors rang". - 2. Sjöv. Arméns flotta indelades efter arméns mönster i bataljoner, dessa åter i divisioner om två plutoner. En pluton bestod sålunda af l galär eller af 2 kanonslupar. - Jfr Bataljon och Batteri 2. 1. C. O. N. 2. U. W-l.
Pluto'nion. Se Hierapolis 2.
Plutõnisk (af Pluton, underjordens gud), geol., bildad under jordens yta. Plutoniska bergarter benämnas sådana,, som bildats genom stelning af en smält massa vid större eller mindre djup under jordytan, t. ex. granit, till skillnad från vulkaniska bergarter, som uppträngt och stelnat på ytan, t. ex. basalt, lava m. fl. Jfr Bergart, Djupberg-arter och Jorden, sp. 133. - P l u t o n i's m, den geologiska åsikt, som hystes af plutonisterna. - P l u t o n i's t e r kallas de forskare, som fordom, innan den geologiska vetenskapen ännu var så utvecklad som nu, ansågo, att alla eller nästan alla de bergarter, som utgöra led i jordskorpans byggnad, hade bildats på plutonisk väg. E. E.
Plutos (grek. UkovTos, lat. Plutus), grek. myt., rikedomens gud, betecknas i en af de homeriska hymnerna som en son till Demeter, årsväxtens gudinna. Af den bildande konsten framställdes han vanligen med ymnighetshorn, stundom som en gosse, sittande på fredsgudinnans (Eirenes) eller lyckogudinnans (Tyches) arm (se Eirene med fig.) eller vid sidan af Athene Ergane (handslöjdernas gudinna). - P. är äfven titeln på ett af Aristofa-nes' lustspel, i hvilket guden framställes som en blind gubbe, emedan han utdelar sina håfvor utan hänsyn till människornas värdighet. A. M. A.
Pluviäle (mlat., af lat. plu'via, regn), eg. regnkappa; katolsk korkåpa.
Pluviometer (af lat. plu'via, regn, och grek. me'tron, mått), regnmätare. Se Nederbörd, sp. 673.
Källa: Project Runeberg ·
