Sida 111
FEMTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början).
Allmän skiljaktighet till lynnet. -- Utrop, interjektioner. -- Tillrop; tilltal, tilltalsord; anmärkningar om bruket af pronomina (personbeteckning). -- Uppmaningar.
Liksom olika människor hafva olika lynne och temperament, och liksom denna skillnad också i viss mån utpräglar sig hos olika nationer, ja, hos olika yrken eller klasser i samhället, så kan man också påstå, att olika språkliga framställningssätt skilja sig med afseende på lynnet eller temperamentet.
Jämföra vi ur denna synpunkt normalprosan med det lediga, otvungna samtalsspråket, så skola vi lätt finna, att den förra är mera lugn, det senare mera lifligt. Men det är viktigt att noga fasthålla, att vår jämförelse nu gäller endast de båda nämnda arterna af skriftspråket och talspråket. Ty just i afseende på de förhållanden, vi nu vilja beröra, står ofta nog ej blott lågprosan, utan äfven
