Sida 43
ANDRA KAPITLET.
Närmare fastställande af uppgiften.
Skriftspråkets betydelse för samhället och för individen. -- Skriftspråk i inskränktare mening (typiskt skriftspråk) bör jämföras med talspråk i inskränktare mening (typiskt talspråk). -- »Högprosa», »lågprosa» och »normalprosa» (»mellanprosa», »centralprosa»). -- Plan till jämförelsen mellan »normalprosan» och typiskt talspråk.
Det kan ju ej bestridas, att skriftspråket är en af de förnämsta nödvändighetsartiklarna för kulturmänniskan. Lika litet som vi kunna tänka oss ett mänskligt samhälle existera utan något slags språk, lika litet skulle vi kunna tänka oss kultursamhällen, sådana som de nuvarande, möjliga utan ett skriftspråk, hvilket under lång tid och af många begagnats.
Hade icke vi svenskar under århundraden egt ett skriftspråk, så skulle vi omöjligen kunnat ega så fasta och säkra, in i de finaste detaljer bestämda samfundsförhållanden, som vi nu hafva. Vår statsförfattning, våra lagar, våra privaträttsliga förhållanden, våra affärsförbindelser skulle befinna sig på
