Sida 225
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
NIONDE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism.
Om de »tillfälligare» (»historiska») olikheternas namn, arter, behandling. -- Behandlingens svårigheter: på grund af lokala växlingar, individuella egenheter och idiosynkrasier; anmärkning om »förtydligandet». -- Skriftspråket följer ej talspråkets ljudlättnader eller analogiändringar. -- De förenklade talspråksformerna böra få insteg i skrift; anmärkningar om deras ålder och om tidigare försök att häfda deras rätt. -- Skriftspråket accepterar ej vissa af talets syntaktiska ändringar -- ej heller vissa af dess nyheter i ordförråd och ordbetydelser, -- men uppehåller många i talspråket förlorade såväl «formord» som »innehållsord».
De skiljaktigheter mellan skriftspråk och talspråk, som vi nu vilja behandla, kunna kallas mera tillfälliga i den mening, att de icke (eller blott i ringa mån) äro nödvändiga följder af de båda språkarternas naturliga relationer till den skrifvande och läsande eller talande och hörande individen, utan (åtminstone hufvudsakligen) bero på
Källa: Project Runeberg ·