Sida 148
SJÄTTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut).
Fråga och svar. -- Sättet att börja. -- Subjektiva inskjutningar. -- Mera relativa temperamentsolikheter: i logisk stränghet; i omväxling; i förkärlek för abstrakta eller konkreta (o. bildliga), försiktiga eller starka, städade eller själfsvåldiga uttryck; i förmåga af anpassning efter läsarens eller åhörarens person.
Vi funno nyss, att uppmaningen i det bildade samtalsspråket stundom kunde uttryckas genom frågans form.
Men frågan har en mycket mera omfattande och egentligare användning inom talspråket.
Ett vanligt samtal består ju till stor del af frågor. Det kan t. o. m. uteslutande bestå af frågor och svar. Och själfva svaren kunna hafva frågans form. I st. f. att svara: »Ja' vet inte», kan man fråga: »Hur ska' ja' kunna veta de'?» eller: »Kan du säja de' själf?» I st. f. att svara: »Gärna!» kan
