Sida 324
TOLFTE KAPITLET.
Om skriftspråkets arter.
Stilblandning; normalprosans inkränktningar. -- Normalprosans egentliga område. -- Kanslistilen. -- Lågprosan; brefvet; biljetten. -- Högprosan och poesien ha beröringar med samtalsspråket; retoriska figurer; troper; ordförråd i allmänhet; välljud. -- Slutord.
När man söker att åstadkomma en indelning af den sinnliga, konkreta verklighetens företeelser, stöter man vanligen på den svårigheten, att man öfverallt finner öfvergångsformer, som i viss mån tillhöra en afdelning i systemet, men i viss mån en annan.
Det är blott abstraktionerna, som medgifva en klar och i logiskt afseende fullt korrekt indelning; så t. ex. kan man i geometrien indela fyrsidingarna efter egenskaper, som på ett fullkomligt otvetydigt och afgörande sätt anvisa hvar och en dess plats.
Men i vårt språks olika arter kan en lika bestämd indelning ej genomföras. Det är visserligen lätt att urskilja vissa typer, som, ehuru de begagna
