Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 474
Originalsida 474
Originalsida 474
Originalsida 475
474–475

Sida 474

XIV.

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV

AF

E, W. DAHLGREN.

Liksom de flesta af landets högre undervisningsanstalter äro förlagda till Stockholm, så är också hufvudstaden, af lätt insedda skäl, framför öfriga orter i riket tillgodosedd med museer ocli samlingar af olika slag. Af här ifrågavarande institutioner tillhör större antalet staten, åtskilliga upprätthållas af enskilda samfund, knappast någon är kommunens egendom ocli blott till några få lämnar densamma bidrag i en eller annan form. Men för stadens invånare hafva dessa anstalter den största betydelse, ej blott såsom alltmer anlitade bildningsmedel, utan ock såsom mäktigt bidragande att liitlocka besökande från när och fjärran. Liksom om de anstalter, hvilka skildrats i föregående kapitel, gäller 0111 dem, som här skola afhandlas, att framställningen måste vara helt kortfattad och knapphändig och att författareskapet i åtskilliga delar inskränker sig till sammanställning af andras meddelanden.

1. Museer.

Nationalmuseum} Planen att i Stockholm grunda, ett offentligt konstmuseum uppstod ursprungligen hos Gustaf III. Hans föräldrar, konung Adolf Fredrik ocli drottning Lovisa Ulrika, hade båda, livar för sig, anlagt betydande samlingar af konstverk, särskildt taflor. En stor del af dessa samlingar hade inköpts från den ifrige konstvännen grefve Carl Gustaf Tessin, som i synnerhet under åren 1739—1742, då lian var Sveriges ambassadör i Paris, förvärfvat en dyrbar samling taflor, handteckningar och gravyrer, hvilken han sedermera till följd af iråkade ekonomiska svårigheter till större delen

1 Af e. o. amanuensen fil. d:r J. Kbuse.

Källa: Project Runeberg ·