Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 490
Originalsida 490
Originalsida 490
Originalsida 491
490–491

Sida 490

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 426

Lifrustkammaren utgöres hufvudsakligen af de forna kungl, lifrust- och klädkamrarna, af hvilka, såsom redan namnen angifva, den förra inrymde konungarnes vapen, den senare deras dräkter. Rustkammare funnos fordom på alla de kungl, slotten, men deras innehåll skiftade ständigt, allt eftersom vapnen förbrukades eller på annat sätt disponerades; först långt fram på 1600-talet erhöll Lifrustkammaren på Stockholms slott karakter af historisk samling. Äfven kronans vapensamling, arsenalen, förvarades i äldre tider på Stockholms slott. Redan på 1600-talet framkommo planer att flytta rustkammaren från slottet till en egen för ändamålet uppförd arsenal, som också skulle inrymma de i fält eröfrade kanonerna ocli öfriga troféer. Någon byggnad blef visserligen icke uppförd, men 1691 öfverfördes vapensamlingen, som någon tid varit inhyst »i drottning Kristinas lusthus vid S:t Jakob» (nuvarande landtmäterikontoret), till det kort förut till kronan reducerade De la Gardieska palatset »Makalös», som från denna tid kallades Arsenalen. Kungl, lifrustkammaren förblef länge på slottet, men äfven den öfverflyttades, ovisst när, till Arsenalen. Af de båda samlingarna lydde den senare under hofförvaltningen, den förra under krigskollegium, men båda stodo under vård af en ocli samma rustmästare ocli voro uppställda om hvarandra. Arsenalen omfattade hufvudsakligen de äldre rustningarna ocli troféerna, medan lifrustkammaren utgjordes af våra konungars (fr. o. ni. Johan III, ehuru först med Gustaf II Adolf mera fullständigt) krigs- och jaktvapen, dräkter som buro spår af erhållna blessyrer, krönings- ocli begraf-ningsfanor, sadlar och schabrak, »rare ocli med konst tillverkade små persedlar», ni. m.

Då Arsenalen är 1793 förändrades till dramatisk teater, flyttades dessa samlingar till Fredrikshof, där de dock ej fingo förblifva längre än till 1803, clå slottet upplåts till kasern åt Svea lifgarde. Arsenalen inrymdes nu i vauxhallbyggnaden i norra delen af Kungsträdgården, jiien härifrån fördes år 1817 alla troféerna jämte de s. k. historiska rustningarna till Riddarholmskyrkan, och 1823 flyttades återstoden af samlingarna till den s. k. Conficlencen vid Ulriksdal, där de fingo förblifva ända till 1850. I en för ändamålet upplåten lokal i arffurstens palats hopsamlades under de närmast därpå följande åren resterna af den på flera håll spridda lifrustkammaren, och samtidigt förenades därmed äfven den kungl, klädkammaren, innefattande en samling af kungliga dräkter fr. o. m. Gustaf II Adolf till våra dagar, hvilken samling dittills förvarats på kungl, slottet. Under de följande åren ökades samlingen betydligt, dels genom öfverförande till densamma af åtskilliga föremål, som förvarats på skilda håll, dels genom enskilda gåfvor. Ar 1856 hade lifrustkammaren emellertid måst öfverflyttas till en förhyrd lokal i Brunkebergs hotell, men erhöll år 1865 plats i nationalmuseum, där den också betydligt ökades, förnämligast genom Karl XV:s af 1,267 föremål bestående vapensamling, som 1873 genom testamente tillföll

Källa: Project Runeberg ·