Sida 719
XVII.
STOCKHOLMS KYRKLIGA OCH RELIGIÖSA
FÖRHÅLLANDEN
AF
S. A. FRIES,
Då aposteln Paulus omkring år 50 e. Kr. besökte Athen, skall lian enligt Aj"). Ger. 17, sedan lian »gått omkring och noga betraktat helgedomarna», hafva hållit ett tal på Areopagen och inledt detta med orden: »I atheniensiske män! jag ser, att I uti allt ären mycket benägne för gudsdyrkan». Samma omdöme skulle han utan tvifvel kunna uttala, om lian i våra dagar liade tillfälle att lära känna den svenska hufvudstadens kyrkliga ocli religiösa fölhållanden. Måhända skulle äfven ett och annat i öfrigt af lians omnämnda tal till athenarne kunna äga sin tillämpning på vårt kyrkliga ocli religiösa lif och tillika blifva en hälsosam erinran för de många församlingar ocli samfund, som samlat sig kring de talrika templen och gudstjänstlokalerna i vår stad, att deras sökande efter Gud i flera afseenden är ett sökande efter »den okände guden», så vidt som tillvaron af de många sinsemellan af olika trosåsikter, fromlietsideal och religiösa lifsintressen skilda religionssamfunden, partierna ocli riktningarna oförtydbart bära vittne 0111 så väl ett allvarligt sökande efter Gud, som en viss osäkerhet om denne Guds sanna väsen och rätta sättet att träda i lifsgemenskap med honom.
Jag skall emellertid icke liär undersöka dessa frågor eller tillämpa Pauli atheniensiska tal på våra kyrkliga och religiösa förhållanden; uppgiften är endast att i några korta drag skildra de former, i hvilka det religiösa lifvet i Sveriges hufvudstad för ögonblicket vunnit gestalt och uppenbarar sig.
Den 1 januari 1897 utgjorde Stockholms stads invånareantal nära 275,000 personer. Af dessa tillhöra de allra flesta den svenska statskyrkan.
Källa: Project Runeberg ·
