Sida 192
IX. Kometerna
192 KOMETERNA.
heller i detta hänseende lemna våra läsare alldeles tomhändta, de torde blott förlåta oss att vi iakttaga en logisk ordning i behandlingen af det rikhaltiga materialet.
Senecas klara åsigter om dessa himlakroppars natur och banor undertrycktes åter genom det anseende den grekiske filosofen Aristoteles (384 f. K.) åtnjöt under hela medeltiden, och som i allt var likstäldt med bibelns. Ja, till och med Tycho Brahe och Kepler ansågo dessa himlakroppar för meteorer eller irrbloss, som oupphörligt tändas och slockna. Men likafullt företog sig Tycho, som äfven upptäckte den dagliga parallaxen, att beräkna banan för 1577 års komet, hvilken han ansåg för en cirkel. Dock denna första af alla kometberäkningar stämde illa nog med iakttagelserna. Kometen hade varit synlig i Peru sedan den l, i Kina sedan den 14 november. Han hade två svansar. Längden af hufvudsvansen var (enligt senare beräkningar af Brandes):
den 13 och 14 november 4 3/4 millioner geogr. mil.
» 23 november 5 » » »
» 10 december 9 » » »
» 30 » 9 7/io » » »
» 5 januari 6 1/2 » » »
»12» 2 » » » Längden af bisvansen
den 28 november 3 1/w millioner geogr. mil. »30 »4 » . » »
Bland de iakttagare, som noggrant antecknade denna stjernas bana, befinna sig landtgrefven Wilhelm af Hessen och Möstlin, Keplers lärare, men de noggrannaste anteckningarne voro af Tycho Brahe i Danmark, (ehuru ännu icke från hans stjern-borg, som fullbordades först 1580). Dessa iakttagelser omfattade tidrymden från den 13 november 1577 till den 26 januari 1578. Detta dyrbara material tillgodogjordes sedermera af Halley.
Källa: Project Runeberg ·