Sida 197
IX. Kometerna
KOMETERNA.
197
Fig. 25.
Blott genom den sistnämnda egenskapen kunna strålarne af så ljussvaga föremål, som de flesta kometerna äro, sammanhållas på sådant sätt, att de framstå märkbara för ögat.
Huru kommer man nu till visshet derom, att man har en komet och ej en planet eller töckenfläck framför sig? Finnes på töckenkartan, vid den gifna platsen, ej någon töckenfläck, uppsöker iakttagaren himlakroppen äfven nästa natt. Så snart en ortförändring är märkbar, antecknas noggrant den nya orten, och det är i regeln redan nu säkert, att man har att göra med en komet; tre observationer med större
m ellanrum, omkring hvar tioride dag, möjliggöra en beräkning af
banan, af hvilken, med hänsyn till kroppens möjligen planet-artade utseende, med bestämdhet framgår, om man har att göra med en komet eller icke. Den allmänna karaktären af en sådan är nämligen att söka i den egna rörelsen och i den långsträck/a banan.
Hos större kometer är i afseende på deras yttre företeelse i regeln att märka: a) kärnan, b) omhöljet och c) svansen.
Donatis .komet den 29 september 1858.
Källa: Project Runeberg ·