Sida 249
IX. Kometerna
KOMETERNA. 249
Komet. Nod. R-r. Jordens läge i noden.
1863 II ö -0,054 juni 2
1864 II ö +0,047 juni 27 1864 IV ö -0,044 oktober 16 1870 I ö -0,021 augusti 7.
De med tecknet -f- försedda 'värdena af R-r antyda, att stjernfallen, som löpa noggrant i kometens bana, passera jorden om dagen, och de som hafva tecknet - betecknar sådana stjernfall, som passera jorden om natten. Då likväl hvarje ström besitter en betydlig tvärgenomskärning, så kunna i förstnämnda fallet strömmens kanter varda synliga äfven örn natten. Detta vore till exempel fallet nied den här ofvan med en stjerna betecknade kometen, hvilken bland alla de anförda passerar jordbanan närmast, men likväl inom densamma (afstånd = 0,002 x 20,035,000 = 40,070 geogr. mil). Mot denna komet 1861 I svara i sjelfva verket påfallande rika stjernfall omkring den 20 april, hvarpå utom professor Weiss äfven direktör Galle i Breslau fäst uppmärksamheten. Tre stora fenomen äro bekanta.
a) Den 25 april 1095 »sågo otaliga ögon i Frankrike stjernorna falla så tätt som hagel från himmelen», och denna företeelse betraktades redan af Conciliet i Clermont såsom ett förebud till den stora rörelsen i kristenheten (^Vilken, Geschichte der Kreuzziige I, 75).
b) Den 22 april 1800 sågs ett stort stjernfall i Virginien och Massachusetts; »det var en raketeld, som varade två timmar. »
c) Den 20 april 1803.
Denne svärms perioditet upptäcktes först år 1839 af Her-rich, hvarpå Neivton påvisade enskilda företeelser tillbaka ända till 687 f. K.
Af Gregs, Al. Herschels, Heis', Galles och Karlinskys uppgifter framgår, att radiauten för dessa stjernfall i medeltal
Källa: Project Runeberg ·