Stjernor och menniskor

276 SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCH STJERNFALL.

stjernfall visar sig, som förekommer just på detta datum. Det vill med andra ord säga: jorden träffar under sitt lopp genom verldsrymden i planetsystemet icke öfverallt dessa kroppar, men på den plats, dit hon anländer hvarje år den 13 november *, stöter hon merändels på desamma, följaktligen måste denna punkt tänkas nästan alltid fyld med stjernfall.

Men då ingen kropp i solsystemet är utan rörelse utan hvar och en är tvungen att löpa omkring solen, så skola äfven de stjernfall, hvilka vi till exempel förlidet år träffade i punkten a (fig, 38) icke längre vara der den 13 november i år, då vi återkomma till punkten a; men upplefva vi det oaktadt åter en meteorsvärm här, så bevisar detta att den föregående svärmen är efterföljd af en annan svärm.

Men denna successiva följd af meteorsvärmar kan tänkas blott i det fall, att de utgöra en mer eller mindre sammanhängande kedja, hvilken i punkten a skär jordens bana.

1) En knutartad ntsvällning af denna ring "bildar novembersvärmen.

Om vi antaga; att berörde stjemfallsring vore lika bred till hela sin utsträckning, så kunde detta hafva sin grund på följande sätt.

Jordens bana undergår genom månens och planeternas förenade inverkan bevisligen en ständig förändring med afseende på sitt afstånd från solen, såsom detta på ett ungefär är frani-ställdt i fig. 44. Sålunda kommer det sig, att jorden t. ex. den 13 november befinner sig än i punkten a äii i punkten n, skillnaden, är visserligen i kosmiskt hänseende obetydlig, ty linien a-n belöper sig till blott 2,400 geografiska mil. Nu vore det möjligt, att en tunn likformig ring rör sig just midt

1 Denna plats förblir med hänsyn till kropparne i solsystemet alltjemt ungefär densamma; men i verldsrymden ila vi alltjemt vidare framåt utan att någonsin återkomma till samma punkt.