Tillbaka Read Runeberg

Stjernor och menniskor

Originalsida 327
Originalsida 327
Originalsida 326
Originalsida 327
326–327

Sida 327

XII. Kalendern

KALENDERN. 327

egyptierne den närmaste platsen på offerföremålens rangskala och askan af en röd ko var till och med för den ortodoxa kulten i Jerusalems tempel, såsom bekant, af hög betydelse.

Planeternas ordning var hos de äldste astronomerne, såsom redan i föregående afdelning utreddes, som följer:

Saturnus.

Jupiter.

Mars.

Solen.

Venus.

Merkurius.

Månen.

Allteftersom veckan nu börjar med Saturnus eller Solen var första dagen i veckan en lördag eller en söndag. I de semitiska länderna var den förra, i de egyptiske den senare indelningen bruklig. Då årens beherskande genom planeterne var en egyptisk tro, måste vi alltså börja med Solen. Betecknas denna med l och erhålla de öfriga planeterna enligt förestående ordning de följande siffrorna, så, gäller:

Solen Venus Merkurius Månen Saturnus Jupiter Mars 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Man erhåller nu årsregenterne om nian dividerar det ifrågavarande årtalet med 7 och uppsöker resten i förestående rad. Resten O gäller -7. Om man t. ex. vill söka årsregenteii för 1882, så har man

1882 : 7 = 268 Rest 6

Alltså är under detta år Jupiter årsregent. Med aktgifvande härpå borde Napoleon I ej hafva proklamerat Venus såsom sin lyckostjerna, när hon under året af hans förmälning visade sig -vid middagstiden för blotta ögat och han på Rue

Källa: Project Runeberg ·