Sida 345
XII. Kalendern
KALENDERN. 345
kelse, om hvilken historien talar, är viss, tvifvelaktig eller omöjlig. Svaret på denna fråga erbjuder inga vidare svårigheter, om nian tager till hjelp de 4 följande tabellerna, hvilka angifva solens afstånd från förmörkelsepunkten (nod) vid tiden för den ifrågavarande ny- eller fullmånen i tusendelar af hela solbanan (således enheten = 21' 36"). Tabeller vidstående. Förfaringssättet är nu följande:
1) Man utväljer i tab. IV ett sådant sekularår, att summan af detta och det gifna året kan finnas i den kolumn i tab. I, som har »Ar» till rubrik.
2) Man antecknar från tab. IV det till det valda sekularåret hörande talet N.
3) Man uppsöker den förenämnda summan i tab. I och antecknar det bredvid stående talet i den kolumn, som har N till rubrik.
4) Från tab. III antecknas dithörande månad med det bredvidstående talet N.
5) Slutligen uppsöker man i tab. II den till månadsdatumet hörande siffran.
6) Addera alla dessa poster och subtrahera från summan 500, 1000, 1500 eller 2000, allt eftersom denna öfverskrider något af dessa tal.
7) Den härvid uppstående resten, (solens afstånd från noden) angifver nu, huru vida en sol- eller månförmörkelse är viss, tvifvelaktig eller omöjlig.
Vid nymåne (solförmörkelse):
mellan O och 38 är förmörkelsen viss
» 39 » 59 » » tvifvelaktig
» 54 » 500 » » omöjlig.
Vid fullmåne (månförmörkelse):
. mellan O och 25 är förmörkelsen viss
» 26 » 35 » » tvifvelaktig
» 36 » 500 » » omöjlig.
Källa: Project Runeberg ·