Stjernor och menniskor

vetenskapen uppreser sig deremot, som gälde det att befria sig från det qväfvande trycket af en alp. Och dock påstår jag: detta inflytande existerar; stjernorna verka på oss ej blott genom sitt ljus och sin attraktion utan äfven genom andliga krafter. Föreställoin oss ett ögonblick, att det ej funnes någon himmel -- jag menar nu ej den angenäma vistelseorten för de frommaste efter döden, ty att vilja förneka den, kan väl i vår tid ej falla någon förnuftig menniska in? -- jag menar nattens stjernor, hvilka ännu äro synliga för det menskliga ögat, stjernhimmelen. Tänk oss således stjernorna borta, vintergatan slocknad, månen utplånad, firmamentet efter aftonskymningens slut absolut mörk.

Ett sådant tillstånd vore alldeles icke otänkbart, då det ganska väl kunde varit möjligt, att solen erhållit blott vår jord till sin ende drabant och att de synliga fixstjernorna förblifvit på litet längre afstånd från oss. Hur skulle det då gått menniskan? Först och främst skulle hon aldrig hafva kommit till kännedom af att jorden vandrar omkring solen, och att denna står stilla. Vi veta, huru många århundraden man trots stjernorna saknat denna kännedom. Ja, de direkta bevisen för denna sanning hafva funnits först i vårt århundrade och det endast med tillhjelp af stjernornas ljus. Solen skulle derför ständigt hafva betraktats som jordens hörsammaste kammarjungfru, skapad blott till hennes tjenst, och jorden sjelf skulle spelat roleii af en enda centralkropp, hon skulle för evigt hafva förblifvit verlden, för hvilken hon för öfrigt trots stjernhimmelen hållits under årtusenden. Om rymdens omätlighet skulle man aldrig hafva fått en aning; aldrig skulle

__________ noggranna uppgifter om hvilka dagar under det kommande året äro lyckobådande och hvilka återigen äro ogynsamma. Med dagens timmar förhåller det sig på samma sätt. På någon af de sålunda betecknade olycksdagarne får den kinesiske kejsaren ej förklara något krig eller utnämna någon minister o. s. v. Är kejsaren gift, så angifvas i almanackan äfven de timmar, på hvilka det synes rådligt att besöka de kejserliga gemålernas gemak.