Sida 154
1. Hvad framtiden bär i sitt sköte
154
utom rörelsen, ty qvinnornas valbarhet var dsr ej genomförd. Men då följande år alla Europas folk öfvergått till den republikanska statsformen och på inbjudning af Europas Förenta Staters regering ingått förbund, beslöto sig äfven dessa begge stora nationer för en gradvis skeende afväpning. Sedan länge hörde Indien ej till Storbritannien, som var republik. Men i Ryssland rådde monarkien fortfarande. Man befann sig nu i midten af 24:e århundradet. Från denna tid var den trånga fosterlandskänslan ersatt med den allmänna humanitetskänslan.
Af de militära institutionerna återstod endast regementsmusiken, det enda goda som varit förenadt med militarismen och som man noga aktade sig för att låta försvinna. Särskilda milis-kårer bibehöllos endast för att fortplanta detta martialiska slag af musik, som är så glad, så briljant, så upplifvande. I en aflägsen framtid skall man aldrig kunna förstå, att denna musik uppfunnits för att leda massorna till slagtbänken.
Befriadt från det militäriska slafveriets bojor hade Europa omedelbart gripit sig an med att afskudda sig byråkratismens ok, hvilket å sin sida bidragit till att utarma folken; men härför hade fordrats en verklig revolution. Sedan hade Europa hastigt svingat sig upp till en yppig och lysande blomstring i socialt, vetenskapligt, artistiskt och industrielt hänseende. Minskade. med nio tiondedelar tjenade skatterna nu endast till att underhålla ordningen inom landet, skydda medborgarnes säkerhet, vidmakthålla alla slags skolor och befrämja forskningen; men det enskilda initiativet hade segrat öfver det forna centralisationssystemet, hvilket under så många århundraden qväft de ifrigaste ansatser till framåtskridande, och byråkratien var död och begrafven.
Man andades ändtligen fritt, man lefde. För att kunna betala sju hundra milliarder påör århundrade åt medborgare,
Källa: Project Runeberg ·