Read Runeberg

Verldens undergång

Originalsida 221
Originalsida 221
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 221

6. Den sista dagen

221

och endast den tomma fåran fanns qvar, och när man någon gång nere i djupet urskilde en orörlig sjö, så var den af

sten; ej ens vid eqvatorn förmådde solen smälta de eviga isarne. Djuren, ett slags isbjörnar med långt hår, som man såg irra omkring på den frusna jorden, funno med möda i fördjupningarne en mager vegetabilisk föda. Då och då såg man äfven ett slags pingviner och hvalrossar släpa sig

Källa: Project Runeberg ·