Sida 166
III.
trä, som i den nya anstalten skulle bearbetas, och förbud för alla färgare i landet att betjäna sig af andra raspade trä än sådana, som bär skulle bearbetas. Magistraten borde vidare låta därstädes stampa tegelmjöl och hugga sandsten samt förmå garfvareämbetet att där låta stampa bark m. m., hvarjämte rasphusfolket två gånger i veckan eller oftare borde vara staden till gagn genom att sopa gatorna, torgen och broarna samt bortföra orenligheten. I spinnhuset borde tillredas så väl färgad som ofärgad tråd, så att ingen sådan vidare skulle behöfva utifrån införas, hvarjämte väfveri för »bomsiden, parkum och slika sortimenter» jämväl borde där inrättas. Hvarje hus i staden borde taxeras till skälig penning för rasphusets underhåll; vid hvarje fastighetsköp skulle en gudspenning erläggas till underhåll af de fattiga likasom ock frivilliga föräringar årligen borde sammanskjutas; skådespelare, gycklare och lindansare ålades att till anstalten gifva nettobehållningen af tvenne sina förevisningar, en i början och en i slutet af deras uppträdande i staden. Den tillsyn, anstalten kräfde, borde lämnas gratis af några af borgerskapet och därmed omväxlas efter tiden och lägenheten. Så an-sågos inkomsterna böra blifva goda, förvaltningskostnaderna billiga och utsikterna för ett godt ekonomiskt resultat jämväl tillfredsställande.
Den 30 maj 1698 hade konungen skänkt staden en tomt vid Lilla Rörstrand, såsom byggnadsplats för den nya anstalten, och på öfverståt-hållaren grefve Kristoffer Gyllenstiernas förslag blef ock den 28 febr. 1699 bestämdt, att därå skulle uppföras det nya rasp- och spinnhuset. Ritningar ä detta voro ock då uppgjorda och gillade; men företaget kom likväl icke till stånd. Vid företagandet af frågan om uttaxerande af rasp- och spinnhusafgiften å borgerskapets hus och gårdar samt reparerandet af huset å Rörstrandstomten beslöt K. M:t den 3 juli 1700, vid öfvervägande af de bördor borgerskapet redan bar »för rikets oundgänglige tarfvor», att med utförandet af det beslutna verket tinge uppskjutas till bättre tider.1 Dessa kommo ej, förrän krigsåren gått till ända. Väl amnanades magistraten i det k. brefvet den 26 okt. 1706 att låta sig angeläget vara upprätta rasp- och spinnehuset, helst staden endast till den ändan fått »Rörstrands hus och ägor» att där inrätta nödiga manufakturer; men det lände till ingen påföljd. Sådan förspordes först långt senare, då nämligen regeringen genom skrifvelse till kommersekollegium den 23 juni 1722 uppdrog åt sagda ämbetsverk att fullfölja företaget. Genom frivilliga gåfvor och sammanskott borde af invånarne i Stockholm i »kringgående stamböcker» insamlas de 30,000 dir kmt, livilka för inrättningens upprättande erfordrades. Öfverståt-hållareämbetets kungörelse härom utfärdades den 25 sept. 1724, sedan den 28 juni s. å. kronan inköpt handlandena Spaldings och Dahlströms egendom å Långholmen för 37,000 dir kmt, däraf kronan bestod 25,000 dir och återstoden bestreds af medel, hvilka för detta ändamål testamenterats af kommerserådet David Hildebrand. För att bereda anstalten tillgångar anlitades ej blott de genom 1698 års stadga bestämda afgifter, hvilka nu trädde i kraft, utan blef jämväl åt spinnhuset anvisad den 1
1 Ferlin, anf. st. 2, 909, uppgifver oriktigt detta besluts datum till d. 3 juli 1699. Se det k. brefvet i ärendet; rådhusarkivet.
Källa: Project Runeberg ·