Sida 263
III.
åtminstone blifva befriade från de 1741 åtagna 10,000 dlrna till spinnhuset. Men svaret blir nytt afslag.1 Så ock 1761, ehuru de förklara sig till största delen med suckan och gråt i ett utarmadt tillstånd måst utgifva hvad dem blifvit ålagdt, då dels allt brännvin i fyra år varit förbjudet och de så mycket mindre kunde vara vidare tillförbundna någon spinning, som K. F. den 10 maj 1757 förbjöd krögarne att på krogen hafva någon piga. Af 1773 års förbud mot svenskt sädesbrännvins tillverkning och afsalu tager sig dock krögarsocieteten anledning att på nytt upptaga frågan; den begär ersättning för den minuterings-accis, de erlagt för den del af tiden, därunder förbudet inträdt, samt upprepa äter sin gamla begäran om befrielse från förberörda spinnhus-afgiften. Men äfven nu afslås deras framställning, enär spånadens utgörande in natura såsom stadgad 1738 vore en äldre skyldighet än den 1741 beviljade förmånen, hvilken således icke afhängde af deras da gjorda anbud utan af den äldre skyldigheten samt själfva »krögeri-näringen i allmänhet».1 2
I trots af allt var dock spinnhusets ekonomi ganska ofta mycket bekymmersam. Vid 1738 års riksdag, då, såsom vi nämnt, krögarne ålades utgöra spanad »in natura», var spinnhuset föremål för handels-och manufakturdeputationens särskilda uppmärksamhet. Uti ett till riksens ständer ingifvet betänkande uttalar sig deputationen till en början mot den måhända något öfverflödigt tilltagna tjänstestaten; den önskar »att betjäningen blefve lindrig och ej för verket så kostsam som nu». Men därefter föreslår den, »att ingen jämn spisordning eller matredning för husets egen räkning hålles åt arbetsfolket utan att de sjuka skötas och spisas och de friska sig själfva födan och annan nödtorft förtjäna». Man gissar lätt, att denna hemställan föranledts af någon åsikt om spisordningens för stora frikostighet. Möjligen kunde ock 1726 års ännu då gällande spisordning i förhållande till tidens vanor gifva stöd åt en dylik uppfattning. Den ägde följande utseende:
Middagen:
Söndag: 1 stop surkål eller 1 V2 kålhufvud, 1 kvarter hafregryn; 2 marker salt kött.
(När surkålen blifver all, gifves
Måndag: 2 marker färskt kött, 1 kvarter hafregryn, rofvor, rötter och ingefära.
Aftonen:
1 kvarter hafregryn, 1/2 stop mjölk, 16 stycken strömmingar, 1/e mark rågmjöl, rofvor och rötter.
spisning såsom om tisdag middag.)
3 1/2 kvarter bohvetegrvn, 16 strömmingar, 3 kvarter dricka med sirap.
1 1 anledning af detta den 15 aug. 1758 gifna kungl. beslut ingick krögarämbetet till K. Maj:t med begäran dels om förklaring af åtskilligt i utshiget, dels om anstånd med dettas verkställighet, enär ämbetet vore sinnadt hos riksens ständer i detta utslag söka ändring. För sina obefogade förfrågningar fick ämbetet plikta 30 dir smt, och det begärda anståndet beviljades ej.
2 Krögarues spinnhusafgifter bibehöllos, till dess de 1851 blefvo afskaffade för alla andra städer än Stockholm och Göteborg, för hvilka de upphäfdes först 1870. — Bet. af kommittéen för brännvinslagst. öfverseende den 20 dec. 1878; 1, 66.
Källa: Project Runeberg ·