Sida 277
III.
städerna utan ock på landsbygden ibland allmogen efter landskapernas villkor och belägenhet måtte kunna utspridas»; och nämndes därjämte att »om spinn- och rasphus upprättande i åtskilliga städer vore fast-ställdt, däruti vanartiga och okynniga människor och lättingar så af man- som kvinnokönet måga instängas och med klädesgarns spinnande sig födan förtjäna». Sådant »fastställande» skedde 1739 i än flera städer än de redan sagda, och hvar af de öfriga städerna ålades att till något visst af dessa spinnhus aflämna sina spinnhusafgifter. Utom de redan nämnda upprättades eller skulle upprättas sådana hus i Abo, Upsala, Karlskrona, Karlshamn, Norrköping, Gcifle. Kalmar, Visby, Malmö och Västervik, detta sistnämnda 1753. Man trodde, »att i anseende till de utfästa förmåner och uppmuntringar fabriker skulle i alla städer vinna en säker framgång; och som grofva klädesfabrikerna i saknad af spinnhus skulle lida brist på spånad, efter fria personer svårligen kunde förmås att antaga en så illa lönande och osnygg handtering, så förordnades icke allenast, att grofklädesgarnsspinsel skulle blifva egentliga arbetsämnet vid dessa arbetshus, utan regeringen ville ock med inrättningarnas förökande och kringspridande i landet lätta grofva klädesfabrikers anläggning i orterna.»1
Men erfarenheten lärde »vederspelet». Blott i tre af de nämnda städerna, nämligen Stockholm, Göteborg och Norrköping, kommo klädesfabriker till verkligt bestånd; och då ensamt dessa kunde förse spinnhusen med arbete samt öfriga städers spinnhus således kommo att sakna inkomst af fångarnes arbetskraft, kunde de ej heller bära sig. År 1760 erhöll Upsala stad tillstånd att för en barnhusinrättning därstädes få använda länets spinnhusfond. Spinnhuset i Karlshamn, be-slutadt 1739, var ännu 1746 ej påbörjadt i brist af tillräcklig fond; det lärer aldrig hafva bragts till stånd. Samma förhållande ägde rum med det i Västervik. Karlskrona hade väl 1746 fått sitt spinnhus under tak och behöfde det väl, då, såsom advokatfiskalen J. Bruséen vid besök i staden iakttog, »där stryka kring ej blott löske konor och mångelskepigor utan äfven mycket ungdom, pojkar och flickor, med tiggande så djärft, att man af "dem är förföljd hela gator igenom». Men då han 1748 återkom, fann han blott »vissa rum» färdiga, af magistraten använda till fångvaktaren och arrestanter, hvilka senare dock ej höllos till arbete.1 2 Fondens otillräcklighet uppgafs äfven här såsom skäl för dröjsmålet. Sedan det bragts till stånd, gjorde dess
entreprenör konkurs; 1765 fick staden tillstånd att för annat ändamål förfoga öfver fonden. Gäfle erhöll medgifvande 1769 att för sitt hospital använda länsfonden därstädes, då spinnhuset en lång tid stått öde, ej kunnat underhållas och slutligen försålts.
Spinnhuset i Kalmar var af sten, beläget vid Södra Storgatan »i ett hörne» och hade stort gårdsrum samt, som det 1746 synes Bruséen, ännu större stat. Denna, som fastställts d. 1 okt. 1744,
1 Berättelse den 3 mars 1783 af k. kommersekollegium ang. spinnhusen i riket till reg. ingifven. — Kom.-koll. arkiv. Här uppgifves, att spinnhuset i Abo beslutats samtidigt med det i Göteborg, således 1735.
2 Inspektionsberättelser af Bruséen 1746—1748, till kommersekollegium ingifna. — Biksarkiv.
Källa: Project Runeberg ·