Tillbaka Read Runeberg

Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria

Originalsida 77
Originalsida 77
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 77

II.

sitt arbete förrätta, såsom ock uti därtill afskilte gårdsrum och våningar, tukt- och spinnehus inrättadt är».

*

Inför Stockholms magistrat uppläses den 18 jan. 1667 det ofvan omförmälda kungl. brefvet af den 27 juli 1666 rörande konfirmation af barnhusets privilegier. Jochim Potter och Lars Franc förordnas att taga dess båda första punkter i akt, »flitigt uppvakta i kungl. räkningekam-maren och så laga att de medel, som af Kungl. Maj:t nådigst äro destinerade och gifna till barnhuset, icke måtte eraployeras eller assigneras till några andra usus; utan där de sådant förnimma vara på färde, gifva i tid till känna, att det måtte kunna förekommas och afböjas».

Öfver skälet till denna åtgärd sprides något ljus af magistratens protokoll den 28 påföljande febr. Då företräder befallningsmannen Johan Appelrot, omförmälande hos magistraten, att »kommissarien» N. Appel-gren och generalkamreraren Lars Jonsson den 10 förutgångna dec. »undfått Kungl. Maj:ts fullmakt att skärskåda barnhusräkningarna»; han »insinuerar» nu nämnda fullmakt och begär å öfverståthållarens vägnar, att borgmästare och råd skulle vara dem behjälpliga att få barnhusets böcker och räkningar i händerna att göra Kungl. Maj:ts vilja till nöjes. — Något svar på denna framställning finnes icke antecknadt.

Den 23 mars s. å. företräder befallningsmannen Appelrot å nyo och delgifver magistraten öfverståthållarens befallning att tillhålla vederbörande att utlämna räkningarna. — Om någon sådan utfästelse för-mäles dock intet i protokollet.

Sex dagar senare äro »k. kammarassessorn» Appelgren och två andra af räknekammarens tjänstemän inkallade att inför H. Maj:t änkedrottningen och rådet upplysa »angående förhållandet med barnhuset». De meddela, att barnhusföreståndarne ej hafva sedan 1637 inlevererat någon räkning, hvadan någon sådan heller icke sedan dess blifvit reviderad.

Rikskanslern frågar, om icke föreståndarne efter stadgan för barnhuset äro skyldiga att göra räkning?

»Illi: De böra göra staden räkning och staden för kammaren.»

»Kanslern: Då böra borgmästare och råd svara härtill.»

»Illi: De undandraga sig intet, utan vele hålla föreståndarne till

att göra räkenskap. — — Själfva räkningarna äro ännu icke brådt att förvänta, emedan en stor disput är emellan bokhållaren och föreståndarne. Det ser illa ut i barnhuset och synes, som somliga hafva haft stor egennyttighet af detta verket. Rådmannen Anders Jönsson skall, som bokhållaren säger, balanserat sig på 10,000 dir kmt; hvar han icke med de senare räkningarna bevisar sig hafva till barnhuset gjort någon leverans och därigenom får något igen att fordra.»

Nu befaller rikskanslern, »att institutionsinstrumentet skulle in ar-rdiivo uppsökas och räkningarna begynnas af 1660 och intill denna tiden; men de åren tillbaka intill år 1637 ännu eftersökas, att man får se uti hvad riktighet sakerna äro och göra så mycket häruti som sig göra låter. Få kommissarierna intet vederbörande därtill, hålle sig till magistraten; hafve ock fritt att anmäla sig hos Kungl. Maj:t om det, som behöfves».

Källa: Project Runeberg ·