Sida 78
II.
Såsom förut anförts, hade dock förständigandet af den 23 mars redan i någon mån gjort verkan. Böckerna för åren 1652—1660 hade samma dag blifvit i räknekammaren aflämnade. Men då föreståndarne Anders Jönsson och Mats Hansson med 1667 afgå. och deras efterträdare, borgmästaren Trotzenfelt och hans kolleger, öfvertaga förvaltningen, vägra de förra att till dessa senare Öfverlämna någon »slutin bok» öfver ekonomien, under förklaring att de ej själfva af sina antecessorer någon sådan erhållit.1
Med den 1 nov. 1668 börjar emellertid den nya förvaltningen sin »räkning för uppbörd och utgift vid Stockholms stads tukthus».1 2 Det är fullt tydligt, att magistraten beslutit göra tukthuset till stadens tukthus i en vida bokstafligare mening än förr. Den levererar till tukthusets »inrättande» och underhåll under år 1668 icke blott 1,013 daler kmt utan äfven allt hvad som för fångpersonalens underhåll erfordras likasom den ock består behöfliga redskap och verktyg för arbetena; man finner såsom af magistraten levereradt i räkenskapen förtecknadt: mjöl, malt, humla, korn, fårkött, fläsk, strömming, torra gäddor, salt, kramsill, smör, blår, talg, ärter, ved och halm såsom fetalievaror samt därjämte byggningspertzeler, kökspertzeler, gång- och sängkläder, vikter och smedjeredskap. Under rubriken »reparation» förekommer i sagda års räkenskap antecknadt, att efter borgmästare och råds gjorda disposition och förordnande om hösten 1668 till tukthusets behöriga inrättande och reparation man »låtit inkomma» hvad som »till dess våninger, smidian, fängelsen och dess flere logementer nödvändigt hafver betarfvats samt låtit uppmura en stor bakugn; item är ock ett fängelse eller tjuf-källarehvalf, 12 alnar uti fyrkant, att förvara de grofvaste fångarne uti». För två järnplåtar »till fångedörr i tukthuset», utgifvas 60 daler; samtliga kostnaden för omnämnda reparation uppgår till 2,428 daler. Utgifterna för fångarnes underhåll uppgår första halfåret till 819 dir, där-uti inberäknadt utgifterna för 23 par »svineskor», 21 par strumpor och 49 alnar valmar. Under stat och aflöningar upptagas 3 skrifvare, 3 vaktmästare och 1 kokerska med tillsammans 747 daler 24 öre, 1 predikant med 100 daler samt två smeder och deras gesäller; både perso-
nalen och lönerna synas dock vara ganska växlande. En återkommande rubrik: »betjänte, som böra lönas af staden», och som första aret visar
en lönesiffra af 282 daler, 1669 stegrad till 324 daler, antyder någon
fördelning af ifrågavarande kostnader mellan staden och antagligen barn-eller handtverkshuset. Första räkenskapsåret 1 nov.- 1668—9 okt. 1669 visade emellertid en förlust för staden af 177 dir 27 öre 5 rst, ehuru man därunder tillverkat ej färre än 77 ankaren med en vinst af 2,445 daler 27 öre och på spånaden haft en behållning af 75 daler 22 öre. Såsom anledningar till sagda förlust uppgifva inspektörerna: att de råkat ut för tre odugliga skrifvare, den ena efter den andra, och därför själfva måst »formera» räkenskaperna; vidare att tukthussmeden Erik Andersson helt hastigt dött, därefter lians sterbhus ej kunnat betala hans »rest och
1 Barnhusboken 1668. — Barnhusarkivet.
2 Dessa tukthusets räkenskaper, hvilka vid nu, 1894, företagen utredning inom kammararkivet anträffats oeh öfverlämnats till riksarkivet, omfatta tiden 1668—1695.
Källa: Project Runeberg ·