Read Runeberg

August Blanche och hans samtid

Originalsida 127
Originalsida 127
Originalsida 126
Originalsida 127
126–127

Sida 127

6. Freja-redaktören och hans stab

FEE JA-KOTTEBIET. 127

jag för några af mina vänner stannat i sticket, hvaribland äfven för Tollin, hvilken jag med fyra hundra riksdaler banko understödt till förfärdigandet af en snällpress enligt hans invention, men hvaraf resultatet hitintills åtminstone icke visat sig af särdeles snäll art, och få se hur det kan gå. Nog af, jag måste för att hjelpa dig, ut på vigilansen och lyckades förmedelst Arvidssons tillhjelp att få ihop ungefär hvad du äskade och hvilket, jag hoppas det, måtte träffa dig i en lycklig stund.

---Gerna hade

jag, det skall Gud veta, velat bistå dig med något mera, men så sannt jag är en fattig, syndig menniska, är icke min kassa genomskinlig som en omvänd och förbättrad syndares själ.»

Desse unge män, bland hvilka Argus krupit in, samlades efter dagens strid uppe på Södermalm, i Sjö-mannasällskapets skola i det så kallade sjömanshuset, hvarest Kiellman-Göransson då för tiden var lärare, och rundt omkring ett stort bord, krönt af en liten skeppsmodell, dracks och debatterades långt in på nätterna. Här kritiserades alla styrelsens åtgärder; här relaterades små historier ur dagskrönikan; här politiserades och här dryftades allt. Man yttrade sig om Scott, metodisterna och läsarne; man ordade om åtalet mot Strauss' Jesu lif, om teater och musik, om den dyrkade Taglioni, om Frithiofskaldens fejd med den liberala pressen, om den af Argus-Johansson »upptäckta» koalitionen, om riksdagen och de fem stånden, kungen och kabinettskassan, kort sagdt om allt, som då hörde till dagordningen.

Karl Kullberg.

Källa: Project Runeberg ·