Sida 247
11. Revolutionsåret 1848
ORO I SVERIGE.
247
Ofvanpå alla dessa specialiteter komma de dryga anslagen, hvaröfver skrikes himmelshögt.» Styrelsen utsattes för de häftigaste angrepp, den skarpaste kritik, det elakaste klander, och pressen bearbetade med kraft opinionen. »Borgare-och bondeståndens klander samt missljuden från både små och
stora tidningar ingåfvo konungen mycket bekymmer.--
Döfva rykten om någonting af vigt började spridas.»
Den 11 februari 1848 utgafs en ny tidning, Odén, i Stockholm, hvilken skulle sysselsätta sig med arbetarnes ställning. Allehanda talade för, att möten borde anordnas såsom »vehiklar för befordrandet af vår tids allmänna angelägenheter». Den 20 februari firades en bankett af nittio reformvänner, tillhörande stånden. Två dagar derefter sammanträdde Konstnärsgillet. Verser upplästes af Carlén mot tyrannerna, och Jederholm föredrog ett poem, der det hette:
»Stor sak i tronen och dess läkter! Och hvem rår för, om protegén Deruppe ramlar med protekter Och vältras in i mausolén? På väggarna stå ord och glöda Ännu, som för Belsasars tron; Din genius bor ej hos de döda, Hon lefver än, du Galliens röda, Bloddrypande revolution!»
Den 27 februari hölls en ny bankett af reformvännernas sällskap, 50 à 60 riksdagsmän, bland hvilka voro Dalman, Thomander, Hierta, A. C. Raab, P. R. Tersmeden, Hans Jansson med flere, och der diskuterade man med kraft representationsfrågan.
Underrättelsen om franska revolutionen kom till Sverige någon af de första dagarna i mars månad. Den 4 utropar Göteborgs Handelstidning: »Frankrike har upphört att vara monarki; republiken är proklamerad i Paris, så lyder den stora, den glädjefulla, den för folken utomdentligt vigtiga nyhet, som med dagens utländska post hit ingått och som med ljungeldens, med ljusets hastighet genomilar Europa och skakar i deras innersta grundvalar de troner, som icke stödjas och upprätthållas af nationernàs kärlek 1»*
* Louis De Geer omtalar i sina Minnen, hvilken verkan underrättelsen åstadkom i Kristianstad, der han då var bosalt. »Verkan
Källa: Project Runeberg ·