Sida 249
11. Revolutionsåret 1848
FRIHETSJUBEL.
249
Äfven nere i Lund skallade marseljäsen. Öfverallt talade man, drack man och höll banketter. Ungdomliga skaror ilade genom gatorna, sjungande och ropande: »Vive la république franjaise!» medan inne i husen sångerna fingo återsvar. Punschfloderna runnö, frihetsgudinnan dyrkades, en och annan professor uttryckte sin belåtenhet.
Och högt öfver det lyckliga och naiva jublet klingar skaldens sång, frihetens dityramb. Talis Qualis helsade Lunds studenter sålunda: 1
»Hör, hur genom luften brusar Ett oändligt segerskri! Hör, hur eldens vingpar susar, Då han jagar oss förbi! Hör, hur haglen falla dryga Öfver hela jordens ring! Spillror af en tron, som flyga Verldens alla hörn omkring.»
Nybom i Upsala svarade med Gif akt!
»Europas folk på sina kedjor skaka — Den gamla formen mer ej hålla vill, Och ministèrer falla, troner braka, Det syns, att Gud med folket vara vill. Allt dödkött, vuxet kring ett rikes hjerta, Det måste skäras bort, om ock med smärta.»
Händelserna i Stockholm utvecklade sig snabbare. Samma dag Aftonbladet innehöll sin artikel uppspikades på börsen följande manifest:
»Blott den norska konstitutionen Ivan befästa kungen på tronen. Må allmänna val utgöra reformationen, Ty blott dessa tillfredsställa nationen!»
Strax derefter varnades äfven Hartmansdorff för pöbeln. Otroliga rykten började cirkulera. Hartmansdorff, sade man, hade föreslagit en lag, enligt hvilken arbetare och tjenste-hjon skulle åläggas dels att icke bruka annat än becksöm-skor och grå kläder, dels att ej byta tjenst oftare än hvart femte år. Dessutom hade Stockholms fabrikörer och händt-
Källa: Project Runeberg ·