Sida 293
14. Folktribunen och diktaren
KAEL XIII:S STATY
293
Karl XIII. »Hvarje äkta karolin, nämligen af den trettondes karoliner, har i dessa dagar under promenaden öfver Karl XIIf:s torg haft skäl att korsa sig vid åsynen af den store mannens staty, hvilken, som man vet, bevakad af fyra bronslejon och en lefvande gardist, utgör om ej det kära fäderneslandets, åtminstone det vackra torgets mest upphöjda prydnad. Man upptäcker på statyns hufvud en stor och vedervärdig fläck, som börjar på hjessan, sträcker sig öfver högra kindbenet, slingrar sig vidare under hakan och slutar ungefärligen der halsen vidtager. Fläcken tyckes vara af det slag, som man minst af allt önskar finna och bära på ett ansigte, samt är derjemte, sådan den på ifrågavarande kungliga hufvud finnes placerad, ett verkligt majestätsbrott, som för ingen del borde lemnas obeifradt, ty lemnas ett dylikt sätt att nedfläcka våra konungar ostraffadt, hvad kan väl då följden blifva? Vi rysa för svaret. Huru den afskyvärda fläcken kommit dit är svårt nog att utreda; ty om man med skäl kan våga påstå, att de fyra vaktande lejonen, hvilka synas temligen kalla och liknöjda på sin post, hafva annat att tänka på än att skydda kungens staty, så borde åtminstone gardisten, som endast för detta ändamål är dit-satt, förhöras, på det att den sannskyldige majestät.sförbry-taren må varda upptäckt och till det af lagen bestämda stora straff befordrad. Postkarlen måste, med ett ord, ovilkorligen åläggas att uppgifva, hvem den djerfve varit, som vågat sätta sig på Karl XlII.s näsa, finkänslig liksom alla andra näsor, hvilka tillhöra Gustavianska slägten, och på ett lika gement som lömskt sätt tilltygat en af tidehvarfvets verkligen kolossala storheter. Sjelf har han naturligtvis icke gjort det. Må ingen heller säga, att det är en fluga, som föröfvat nidingsdådet, ty träd fram till statyn, tag för ögonen fläckens storlek, lägg handen på hjertat och förklara sedan, om du har måge dertill, att detta är en flugbragd! Men någon kråka eller korp då? Lika orimligt, ty dessa djur, den senare i synnerhet, hålla sig till kadaver, och hvad hafva de således på metallen att göra? Nej, det måste vara en ofjädrad galgfågel, en af dessa öfversittare, som, icke nöjda med att under fötterna förtrampa det sköna i hvardagligheten, tränga sig upp på samhällets höjder för att like harpyer besöla allt hvad heligt är, och hvilket är väl heligare, än konungars och hjeltars statyer, hvilka framstå för nutid och efterverld såsom gedigna repetitorier af
Källa: Project Runeberg ·