Sida 294
14. Folktribunen och diktaren
294
FOr.KTRTBTTNKN OCH DIKTARKN.
det goda de gjort för staten och menskligheten! Vi känna ej, huruvida renhållningen af ifrågavarande staty är underkastad någon entreprenad, eller om denna är öfverlemnad åt den häfdatecknare, som skall skrifva den store konungens historia; men i hvad fall som helst måste fläcken borttagas, om också skinnet skulle följa med, ty att så der stå och skyldra midt framför kungliga slottet med ett ansigte, sådant det nu ser ut, är lika oanständigt som ovärdigt den store sjöhjeltens minne, Och då man funnit, att det myckna regnet icke förmått rentvätta statyn, vore det ej skäl att tilltaga något kraftigare rentvagningsmedel? Vi våga föreslå det De la Gardieska arkivet, hvilket också i grefvens tid nästan uteslutande, som det vill synas, tyckes hafva utkommit i och för bemälte ändamål. Att begära det statyn sjelf skall göra det, är på det högsta obilligt, när man besinnar, att dess ena hand är sysselsatt med att hålla fast ankaret, hvilket beständigt synes på fallrepet, ett föga tjenligt ankartåg, och den andra tyckes, till följd af sin klumpiga beskaffenhet, hafva svårt för att hålla qvar sig sjelf. Hufvudsaken är likväl den, att målet beifras. Man har en särdeles aptit på tryckfrihetsaktioner, men synes ännu icke hafva fått smak på detta goda mål, liksom vore detta af mindre eftertrycklig beskaffenhet. Corpus delicti är påtaglig, och hvem som helst kan öfvertyga sig om dess verklighet. Vi uppmana derför både säkerhets- och sundhetspolisen att med all makt taga upp eller lägga sig i saken och göra hvad de kunna, ty en sådan tur, som den vi ofvan omtalat, är i sanning ovärdig den trettonde Karls hjessa; men kanske, eftersom herr Fredholm nu är så sysselsatt med mera trängande förrättningar, man endast afbidar ett lägligare tillfälle för att låta honom röra i saken.» *
Då Blanche öfvertog Illustrerad Tidning glömde han ej att roa sig åt den gamle med pressjernet. Bronsgubben är förargad öfver den ära, man gjort honom,
* Freja 1841, N:o 65 (den 20 augusti). I Sonen af söder och nord låter Blanche sin hjälte Armand se en balett, le violon du diable, der det bland annat är full revolution hos blommorna i trädgården. Särskildt fordrar törnrosen pressfrihet och kullstörtande af alla mytologiska bilder såsom erinrande om hedendom och despotism, »i synnerhet bilder af gamle trädgårdsmästare liknande den, som har sin staty i Karl XIII:s torg».
Källa: Project Runeberg ·