August Blanche och hans samtid

358 J)EN POLSKA RÖRELSEN OCH DEN ITALIENSKA RESAN.

grannar, som med afundsamma blickar måste följa och bevaka hvarandra, än en enda, och en sådan som Ryssland, ensam och ogeneradt kretsande öfver oss, färdig att hvarje ögonblick slå ned.» Danmark har i århundraden varit vår nationalfiende. Nu är det vår vän, så länge som det behöfver oss, medan deremot vi aldrig kunna erhålla någon hjelp af detta obetydliga land, om vi kräfva det, icke ens om det tillåtes att behålla Slesvig-Holstein. »Helt annat» •—• slutar Blanche uppsatsen i frågan — »om man för att rädda Polen nödgades gemensamt med Vestern slå sig fram genom Tyskland. Det vore en äkta riddarstrid för den rättvisaste sak och hvars följd, hvars belöning blefve den skandinaviska nordens frihet och lugn för everdliga tider».*

Troligen blef han styrkt i sin säregna politik af umgänget med den ryske revolutionären Bakunin. Denne, som tillhörde en förnäm rysk adelsätt, var under någon tid anstäld som officer vid kejserliga gardets artilleri-kår i Petersburg. 1838 lemnade han sin tjenst och sysslade ett par år med vetenskapliga studier; 1841 afreste han till Tyskland. Der blef han en ifrig Hegelian och slöt sig till Ruge och påverkades starkt af det så kallade Unga Tyskland. Så kom han till Paris och i beröring med polackarne, hvilkas emigration der hade sitt högkvarter, lärde i Schweiz känna kommunism och socialism, återvände till Frankrike 1847 och höll vid emigranternas minnesfest i november på årsdagen af den polska revolutionen 1830 ett lågande tal, der han uppmanade polackarne att knyta en allians med sina bröder i Ryssland och jemte dem krossa den ryske czarens ok. Kort förut hade han blifvit hemkallad af regeringen. Då han icke lydde, konfiskerades hans egendom; nu fäste man 40,000 rubel vid hans hufvud. Utvisad ur Frankrike, dolde han sig i Brüssel, deltog i februari-revolutionen i Paris, spelade en betydelsefull roll i årets händelser, kämpade i Berlin, i Österrike och Sachsen, inspärrades på Königstein, utlemnades till Österrike, dömdes af dess regering att öfverlåtas åt Ryssland; skickades till Sibirien, rymde och kom till London, der han jemte Herzen verkade för sin sak.

* Illustr. Tidn. 1863, N:o .43. Aftonbladet sökte att verka for Danmark genom tal om Polen. »Det låter visserligen paradoxt, men är icke desto mindre sannt, att det finnes en möjlighet för att det första slaget för Polens och Finlands frihet skulle kunna komma att slås vid Ejdern.» (Den 27 oktober 1863.)