Sida 36
2. Tidens karakter och pressförhållanden
36
TIDENS KARAKTER OCH PRESSFORH ALL ANDEN.
Nya Posten en versifierad fabel, de beryktade Räfvarne, * hvilken hade till följd mordet på grefve Fersen. A. Regnérs Allmänna opinionens organ innehöll kort derefter betraktelser öfver dådet, »Reflexioner i anledning af de oroligheter, som
föreföllo i hufvudstaden den tjugonde i förliden månad», och der skref Regnér om det ohyggliga uppträdet: »Svenska menigheten visade i och under detta anfall en så kraftig karakter, så mycken allvarsamhet och nästan värdighet, att då man nödgas beklaga dess förvillelse att i trots af lagarne sjelf utkräfva hämd, kan man ej undgå att högakta och beundra dess ömtålighet för svenska namnets ära, dess ifver att utplåna den fläck, som blifvit hela nationen påtryckt och som endast med blod kunde aftvås.»
Allt detta var ingalunda angenämt, det är sannt, men straffet, som följde, var jemförelsevis lätt — boktryckaren Deléen dömdes endast till böter. Då emellertid pressen äfven började röra i en på denna tid ömtålig utrikespolitik, trodde man sig berättigad att ingripa litet hårdare. A. Regnérs Allmänna opinionens organ blef på ryske ministern, grefve Suchtelens önskan tilltalad för en uppsats om tronföljarevalet, och den 15 november 181 o beslöto ständerna på Örebro riksdag, att Missgerningsbalkens kap. 6 § 5 skulle tolkas så, att hvarje offentligt yttrande, hvilket kunde oroa eller stöta andra makter, borde utan hinder af tryckfrihetsförordningen vederbörligen näpsas till undvikande af osämja.
Gustaf Hjerta,
* Såsom Räfvarne! författare uppgifvas: Regnér, Kullberg eller B. Törneblad.
Källa: Project Runeberg ·
