Read Runeberg

August Blanche och hans samtid

Originalsida 431
Originalsida 431
Originalsida 430
Originalsida 431
430–431

Sida 431

21. Final

SOBGETONEB.

431

lingarnes hjertan. Deras förhoppningar voro krossade, i deras barm fanns ej rum för tröst. August Blanche var en bland de förste att tillropa dem: välkomne I — att kärleksfullt dela deras smärta, att egna dem en broderlig hjelp. I dessa bil-toges, mina landsmäns och kamraters namn står jag vid hans graf för att aflägga vittnesbörd om vär outplånliga skuld till

August Blanches grafvård på Nya kyrkogården.

den hädangångne välgöraren, för att bringa honom vårt sista farväl. Ädle, oförgätlige 1 Hur länge och hvarthän ödet än leder de landsflyktiges steg, skola vi i våra minnens förbundsark öfverallt föra med oss din dyra hågkomst och en gång i vårt befriade fosterland på tacksamhetens altare bevara ditt namn. Hvila i ro, du ädle kämpe för rätt och sanning 1 Polens högsinnade vän, farväl!»

Den djupt gripande akten afslutades af Hedberg, hvilken med bruten röst uppläste en dikt:

Källa: Project Runeberg ·