Sida 364
6. Fönsterrutan
364
pamnbusen.
»Hvarför vill han ha honom tillbaka?»
»Han vill dra försorg om hans framtid, din hjelp förutan.»
»Hvarför tänker han nu först pä den saken?»
»Det angär mig inte.»
»Förut brydde han sig inte om den stackars gossen ... ingen i hela verlden brydde sig om honom ... ingen annan än jag tänkte pà honom, för jag höll sà mycket af honom.»
»Du har gjort honom till en dagdrifvare, såsom du sjelf är.»
»Mutter ville göra honom till tjuf, såsom mutter ville göra med mig.»
» Pojke I»
»Men nu stjäl Rudolf inte mera... han gàr omkring med mig och tigger sitt bröd och sina slantar... vi komma alltid sà väl omsams.»
»Gossen behöfver nu inte tigga längre... han är glad att fà vara der han nu är.»
»Han kan inte vara glad hos mutter.»
»Gossen ska lara sig något nyttigt.»
»Jag har lärt honom läsa innantill, och det kan han nästan likaså bra som jag,» sade Olof med en viss stolthet.
»Krångla nu inte, Olof! . .. Tro mig, han stannar nog helst hos mig.»
»Hör du, Rudolf,» ropade Olof genom dörren; »vill du följa med Olof?»
»Ja, låt mig gå med Olle!» hördes inifrån en späd, snyftande - röst.
»Jag ska ge dig, jag, för att gå med Olle?» skrek fru Sohlberg; »vänta bara tills jag kommer in.»
»Mutter vill slå honom, för det han vill följa med den enda vän han eger... men mutter låter bli att slå honom.»
»Ska jag låta bli?... Stå qvar i farstun medan jag går in, så ska du få höra om jag låter bli.»
»Mutter är inte menniska... det slutas aldrig väl, vet mutter 1»
»Vill du gå?»
»Ja, jag vill gå... men gossen ska jag ha med migl»
»Oni du inte går med godo, så lagar jag att du innan qvällen sitter i kurran... jag har att göra med många
Källa: Project Runeberg ·
