Sida 483
6. Fönsterrutan
bböllopsdaoen. 483
kunde inte förklara orsaken för mig sjelf, men hvad jag vet är, att jag blef mycket sämre efter medikamenten»
»Och detta har du inte talat om förut!» "
»Jag erinrade mig det först dä du talte om för mig den lika besynnerliga händelsen pà färden öfver viken i dag.. . Jag säger ännu en gäng: Gud läte bara allt slutas väll»
De båda bröderna hade nu hunnit till porttrappan och skulle bestiga densamma, dà Johan kände sig vidröras af en främmande hand och hörde en röst utropa:
»Hvarför kom inte herrn ner till stranden, som jag bad om?»
Johan, som igenkände Olofs röst, drog foten tillbaka från trappsteget. Sebastian stannade äfven.
»Ar det du, gosse?» frågade Johan förvånad; »hvarför är du qvar än?»
Olof förnyade sin fråga utan att besvara Johans.
»Jag hade glömt det,» svarade den senare.
»Det var mycket illa, det,» utlät sig Olof med bekymrad stämma; »mycket illa, för jag ska säga, att baron Svärdfàlt...»
»Baron Svärdfàlt!» utropade Sebastian och Johan på en gång.
»Baronen är en katt, fast han gömmer klorna under de silkeslena håren,» sade Olof, »och många råttor fångar han i ett enda tag.»
»Hvem är du, gosse?» frågade Sebastian.
»Han, som var med mig från staden i dag,» svarade Johan, »han, som jag talte om.»
»Jag har i flera timmars tid,» började nu Olof igen, »tassat häromkring för att få tag i herrn; men den som fick tassa förgäfves, det var jag. .. Nu ha de kånkat fram med kullerstolarne derinne och presten har tagit på sig prestkappan, det såg jag genom fönstret, för de ska kopplas ihop i flygande fläng, har jag hört.»
»Du talte om baronen?» sade Sebastian ifrigt.
»Baronen är en erkeskälm, så baron han är,» genmälde Olof; »han ville i dag bada sin lilla svåger för att till bröllopet få honom hvit i ansigtet som ett stycke krita. .. men jag färgade drängen gul och blå, jag, så han ligger och kippar efter andan dernere i drängkammaren ... ja, min själ, gjorde jag icke så... men när Olof Sohlberg hyfvar
Källa: Project Runeberg ·
