Sida 571
XX. (Tilläggs-kapitel.) Olsens bokstafstrycktelegraf; kompenseringsinrättning till Carlanderska apparaten; brandtelegrafer
•563
-vid axelns andra ända ingår i det yttersta paret i den åt det hållet dragna spirallinjen. ,För öfrigt förekommer, utefter axelns längdriktning räknadt, en tand, tillhörande ena spiralen, omvexlande med en tand, tillhörande den andra. Från axelns ena ända betraktade, komma på detta sätt endast 15 tänder att visa sig (se figuren); de öfriga äro undanskymda.
Hvarje tangent har sin särskilda sprint, som af honom lyftas upp, när tangentens främre ända tryckes ned; och midt emot hvarje sprint roterar i sällskap med axeln o en tand, som under sitt omlopp träffar sprinten, derest den är upplyftad. Sprinten, hvilken med den smala tappen vid dess nedre ända går glappt i det hål, i hvilket densamma derstädes rör sig, och vid den öfre ändan har styrning uti en ränna, föres af den mot den öfre ändan stötande tandspetsen mot ett stift p, hvilket är i ledande förbindelse med endera af stängerna q, q'. Om den ena tangenten efter den andra, i bokstafsordning räknadt, tryckes ned, kommer på detta sätt hvarannan gång stången q och hvarannan gång stången q att träda i ledande förbindelse med en af de rörliga sprintarne. Och när dessa stänger, till följd af sprintarnes tryckning mot nyssnämnde stift, skjutas tillbaka, träda de i ledande förbindelse med hvar sin af tvenne fjedrar, hvilka åter kommunicera med hvar sin batteripol. Enär ledning till jorden är tagen från midten af batteriet, och de rörliga sprintarne äro i permanent förbindelse med linien; kommer på denna att utgå ström af olika riktning, allt efter som det är en tangent af udda eller af jemn nummer (i bokstafsordning räknadt) som blifvit (vid den främre ändan) nedtryckt.
Stängerna q och q äro så till vida rörliga, att de gifva något efter, när något af de rörliga stiften p stöter emot dem; sammaledes följa de med ett litet stycke tillbaka, när ett stift p återgår till sitt hviloläge. Under denna period är ena eller andra polen af batteriet i förbindelse med linien.
Efter det att den medelst en tangent upplyftade rörliga sprinten blifvit af den motsvarande tanden å axeln o förd emot stiftet p samt trängt detta jemte endera af stängerna q, q något tillbaka, når tangenten ej längre in i den inskärning å sprinten, i hvilken han i fig. 336 synes instucken. Af den i figuren äfvenledes synliga spiralfjedern drages då sprinten nedåt, tilldess att det öfre haket tar fäste emot tangentändan. Emellertid har nu sprinten kommit så långt ned, att dess beröring med stiftet p upphört, och att densamma ej träffas af motsvarande tandspets, om denna skulle komma tillbaka, innan tangenten hunnit återtaga sitt hviloläge. Tvenne eller flera batterislutningar kunna således ej föranledas deraf, att en tangent tryckes ned en gång.
Den batterislutning, som blir följden deraf, att en tangent tryckes ned, bestämmes till sitt tidsmoment af axelns o rotation. Med denna axel är åter axeln a (fig. 335), hvilken förer typhjulet, sammankopplad så, att båda under en viss tid göra lika många omlopp. Typhjulet, hvars förbindelse med axeln a förmedlas genom en på denna axel påträdd och omkring densamma vridbar hylsa, kan lätteligen å denna axel jemkas så, att en viss bokstaf å detsamma, t. ex. m, i det ögonblick, då den rörliga sprinten, som är upplyftad af den med samma bokstaf (m) märkta tangenten, träffas af den motsvarande tanden på den rote-
Källa: Project Runeberg ·
