Sida 167
XVI
I
&
i oo” är
lg
107
med herdar och bönder, Santandra inlät sig aldrig med dem — Man nickade åt Tartaroli som åt en kamrat, men man stannade och tog hatten af för Santandra.
Så kom olyckan, som förändrade allt. En Tar- taroli förnärmade Niolino, och Niolino sköt honom, hvarefter han flydde upp i makierna. Kort derefter sålde Santandra sitt hus i Cassamaccioli och byggde ett annat i Niolodalen för att vara närmare sin son. Dermed tycktes saken vara afgjord, och allt fortfor att vara lugnt i tolf år.
En natt återvände Santandras kusin hem från Ajac- cio.. Utanför Cassamaccioli fick han ett skott i axeln, föll af hästen och låg som död på vägen. Då han återfick medvetandet, grydde dagen, han försökte för- gäfves resa sig upp och kröp på händer och fötter, följd steg för steg af hästen, hem till sitt hus, der en församling af slägt och vänner väntade för att för- kunna honom en sons födelse.: Ett rasande rop på hämd höjdes vid åsynen af den sårade, han bars in i huset, och alla närvarande svuro att taga hämd öfver illdådet. Ingen frågade efter gerningsmannen. Hvar och en visste, hvar han skulle sökas. Det var nog. Så började fiendtligheterna, Hela byn och dess om- nejd delade sig i två läger. Santandras herdar be- gagnade icke längre samma gräsvallar som Tartarolis, gevärsskott genljödo i dalen. Det ena dråpet följde på det andra, aldrig öppen strid, blott från gömställen
Källa: Project Runeberg ·