Sida 55
VII
andsad
täckte bergen och som först fenicierna, sedan grekerna, romarne, araberna, pisanerna och sist genueserna hafva härjat, i det att hvart och ett af dessa folkslag aflade sitt besök på ön och efterlemnade kolonier der, som ännu trifvas, afsöndrade för sig i särskilda kommuner med eget språk, egendomliga seder, drägt och sed- vaånjor, utan att vilja hafva något att skaffa med gran- narne. = Tills för nägra år sedan sågos i byn Murze ännu ruinerna af ett moriskt badhus, och i Cargese hafva invånarne sin grekiska kyrka och pope. Det är ensligt och högtidligt mellan dessa vågformiga och förvittrade klippor. En koltrast drillar sin vemodiga sång inne bland makirisen, längt, långt borta galer en tupp från en af de små herdekojorna. En källa porlar genom klyftan, flere hundra fot nere försvinner källan i den lilla floden Liamone, bevakad af skrikande örnar, hvilka undersöka, om icke en oaktsam forell skulle hafva glidit in mellan de flata stenarne i vatt- net. En glödande sol bländar dina ögon. — Ett rtege- mente myror släpa cistusblad in i sin lilla håla under klippan. Långt borta stiger en fin, ljusblå rök upp från Elpo di Buove, Der bränner en man kol af de fälda smultronträden. - En get med sammanbundna framben och en liten näsvis killing, som dansar om- kring och gnider sig mot modern, visa sig på en bergsbrant, se ned på dig och tyckas fråga, hvad du
har att göra här, hvarest endast ödet och märken af
frarmmfarna sekler höra hemma. Du möter ingen men-
Källa: Project Runeberg ·