Sida 59
VII
MY RIGA SERA ARS ERRIN
a ES Bö het till några månader om året. När vintern kommer,
begifver han och familjen sig ned till det: mildare kli-
matet i Sagone, under de heta sommarmånaderna der- 2
emot drager han upp till en svalare nejd bland bergen. ; då — »Hvad gör ni under tiden med edra patienter?< E sporde jag en gång. — ”Jag ger dem ferier', svarade R han. I de flesta små byar finnas visserligen kloka fe ; gummor, som förstå sig på att signa och spå, ordinera z purgativer för gallan, lindblomma för febern och taga 3 lifvet af fler än de bota; men jag tviflar på. att ni g önskar någon af dem till er broder.» k
»Det är förfärligt», yttrade Paola, :
Zevaco ryckte på axlarne och såg ned; han sva- É
rade ej. EN stund derefter utbrast han: »Med hänsyn till er bror kan ni vara lugn: han behöfver icke bättre läkare än den han redan harj;«< »Der uppe bland - bergen?» sporde hon förvånad.
»Der uppe vårdar Santandra honom. Han hade
ve JE —— Fö
afslutat sina studier på sjukhusen i Marseilles och Nizza och tagit alla sina examina, då olyckan träffade honom. — Han kunde väntat sig en bättre framtid«, tillade Zevaco sorgset.
Ni känner honom noga?»
»Santandra är min broder«, svarade Zevaco efter en stunds betänkande.
»Jag viste det, men vågade icke säga det. Hvad har han icke måst lida der uppe skild från verlden och den verksamhet, som anstod honom.«
i
Källa: Project Runeberg ·