Sida 690
11. Telefonen och mikrofonen
690
TELEFONEN OCH MIXBOFONEN.
FIG. 393.
tämligen stor bredd, såsom tvärskärningen A A visar. Järncylindern C är fastskrufvad vid magnetens ena ände.
Man ser häraf, att denna telefon väsentligast skiljer sig från Bells genom magnetens böjda förrn, hvilken gör apparaten mycket bekväm vid användandet, så mycket mera, som dess vigt är ganska ringa.
En nyare äfven af Phelps konstruerad telefon liknar till sitt yttre Bells, men elektromagnetens järnkärna är fastskrufvad vid membranets midt. Denna järnkärna är fritt rörlig i elektromagnetens rulle samt nedtill utvidgad i skifform, så att den vänder mot den på ett litet afstånd varande stålmagneten en större yta. Såväl membranet som järnkärnan vibrera under inflytande af de genom elektromagnetlindningen gående induk-tionsströmmarna af vexlande riktning. Denna telefon lär vara mycket känslig.
354. Aders och cTArsonYals telefoner. - I Frankrike användas oftast Aders telefoner, af hvilka åtskilliga modeller finnas, hvilka till utseendet likna den senast beskrifna apparaten. Fig. 393 visar dess vanliga anordning. Den ringformiga magneten A tjänar tillika såsom handtag. Vid dess poler äro de mjuka järnkärnorna SS till trådspol arne P fastskrufvade, och äfvenså en mässingsdosa. Membranet, som är af förtent järnbleck, är anbragt därpå, samt öfver detta en ring FF och ett ebonitmunstycke. Ringen, som är af mjukt järn, har för ändamål att - oaktadt apparatens små dimensioner - erhålla stor känslighet. Den polariseras nämligen genom magnetens inflytande och koncentrerar därför kraftlinierna i det magnetiska fältet, så att ett större antal af dem genomgår membranet. Denna telefon är mycket passande till receptor, men kan icke användas såsom transmitter, enär membranets vibrationer ega alltför liten amplitud för att kunna inducera strömmar.
Källa: Project Runeberg ·