Sida 48
1897
STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN 1897.
breder sig ut emellan minareterna kring Sofiatemplets kupol vid Bosporens strand och Partenontemplets pelarrader i Akropolisborgen vid det Egeiska hafvet, förbereddes en sammandrabbning af helt annat slag i det yttersta Thule, det gamla sagolandet, knappt ens till namnet kändt inom det forna Hellas. Väl trängde friskaror äfven här öfver landgränserna, men de stormade icke fram med hatets facklor i knutna händer, nej, de kommo med utsträckta armar till vänliga handslag! Och i dag,
(See NT Sofia-dagen, under den nordiska OSCAR II. vårens ljusblåa himlahvalf, skall
slaget stånda. Ett väldigt slag, hvars
Konung Oscars invigningstal vid början skall förkunnas vid smatt-
rande fanfarers ljud och styckeskottens dån, men som icke skall kräfva blod eller kosta tårar. Här, der fordom svear och göter möttes, försonades och förenades och den mångbesjungna Mälaren, hvars vidtfamnande strandfåra åsynjan Gefion enligt sägen plöjde, hvälfver sin våg i Eistrasaltets hafsdjup -— här, der sedan Sverges hufvudstad anlades af den fräjdade Svea rikes föreståndare och jarl, hvilken var icke allenast kyrkofridens, qvinnofridens och hemfridens, utan äfven tingsfridens .
förste skyddsherre i Skandinavien — här har historien sjelf anvisat en berättigad plats för ett fredens allhärjarting i norden!
utställningen 1897.
Nu steg konungen fram till den kungliga tribunens balustrad och höll med en stentorsstämma, som tycktes tränga öfver utställningsfältets hela vidd, öppningstalet. Det hade denna lydelse:
»Medan i sydöstra hörnet af vär verldsdel kriget släpade sin blodiga mantel fram öfver den klassiska jord, hvilken, krönt af den höga Olympens mångtusenåriga silfyerdiadem,
Å Där det 1366 |: > |t 4 var utställnings- || |A fest satt lille |É AA Balle på pappas a axlar för att titta på ståten: I”
FÖRR OCH NU. Söndags-Nisse.
48
ENA
NA
1597 är det pappa som sitter på Balles axlar.
Källa: Project Runeberg ·
