Sida 82
TJpsalaminnen.
Stud. Z. hade en mycket njugg far. Efter att ha varit i Upsala ett år, behöfde Z., hvars affarer under tiden blifvit dåliga, en större summa penningar. Han skref då ett mycket salvelsefullt bref till sin far, en stilla småstadsborgare, och förklarade, att dels till följd at fadr ens stora förtjenster och dels till följd af sina egna hade han, Z., vederfarits den stora äran, att ensam af alla sina landsmän blifva vald till *Junior*. Denna säll- synta ära orsakade likväl stora utgifter. Z. försäkrade det vara öflig sed, att hvar och en, som blifvit *Junior*, stälde till sexa för landsmännen; som dessa utgjorde omkring 100 och allraminst en sexa på 2 rdr pr man måste presteras och derjemte Juniorsafgiften utgjorde en 50 rdr, så vore hans, Z:s, ödmjukliga begäran, att få 300 rdr rmt med omgående. Den grofva listen lyckades. Fadren, obevandrad i akademiförhållanden och ej vetande att hvar och en student, som varit i Upsala ett år och derunder ej gjort någon särdeles stor faute, blir i de flesta nationer Junior, kände sig smickrad såväl å egna som sonens vägnar och skickade, dertill påverkad af modren, som grät i glädje öfver sin förhoppningsfulle gosse, verkligen de 300 riksdalerna, samt med dem den förmaningen, att *unga herrn* skulle värdigt och tacksamt mottaga detta nationens förtroende och ej blifva för stolt öfver den stora äran, som vederfarits så honom som hans föräldrar. Gubben Z. stälde sjelf till i sitt hus
