Sida 296
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
hufvudsakligen genom tysk förmedling -- mycket tidigt invandrat hit. Det är väl heller icke alldeles omöjligt, att en och annan stilistisk egenhet från latinska inskriptioner efterliknats af skandinaviska runristare när de lånade själfva skriftecknen, kunde de ju också låna några skrifseder.
Huru mycket antagandet af kristendomen och de närmare förbindelserna med det kristna Europa redan under medeltiden inverkade på svenskans, särskildt skriftsvenskans, utbildning hafva vi förut (i kap. I) i någon mån antydt; att försöka fullständigare skildra det skulle föra oss alltför långt från vårt ämne. Än mindre kunna vi inlåta oss på att ens i de allra allmännaste drag teckna de utomordentligt talrika och omfattande inflytelser, som under den nyare tiden utöfvats på svenskan af tyska språk, danska, holländska, franska, engelska samt -- ej minst, om ock oftast blott medelbarligen -- af de klassiska språken.
Men vid en sida af saken måste vi något uppehålla oss. Bland de utländska inflytelserna hafva de, som kommit på litterär väg, haft stor betydenhet. Hvad som utgifvits på svenska, har till en mycket väsentlig del utgjorts af öfversättningar eller bearbetningar af främmande original. I sådana litteraturalster hafva de utländska språkegenheterna alltid i någon mån kvarstått, ofta i synnerligen
Källa: Project Runeberg ·
