Read Runeberg

Om svenskan som skriftspråk

Originalsida 314
Originalsida 314
Originalsida 314
Originalsida 315
314–315

Sida 314

Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk

blifvit den, att skillnaden mellan talsvenskan och skriftsvenskan blifvit vida större, än det hade varit nödigt och än det är nyttigt, och att skriftsvenskan i jämförelse med talsvenskan kommit att förefalla synnerligen stel och konstlad.

Då nu denna alltför stora skiljaktighet mellan talsvenskan och skriftsvenskan har framkallat det ledsamma förhållandet, att vi svenskar endast sällan och med svårighet lära oss att tillräckligt ledigt och korrekt behandla bägge språkarterna, blir det ett tvingande behof för oss att bringa dem i bättre öfverensstämmelse med hvarandra.

Men en sådan utjämning kan, såsom vi förut framhållit, icke ske på annat sätt, än att ur skriftspråket aflägsnas de för detta mest umbärliga af de egenheter, genom hvilka det skiljer sig från talspråket. För att rensningsarbetet skall få någon

Källa: Project Runeberg ·