Sida vi
Innehåll
FJÄRDE KAPITLET. Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och sarntalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet närmast betingade. Anmärkningar om indelningen, hufvuddelarnas namn, utförligheten samt behandlingen af talspråket i det följande. -- Handstil och uttal; tryck. -- Angifvandet nf ordens samhörighet eller åtskillnad. -- Skriftens utvägar att ersätta talets betoningar. -- Materialets närmaste inverkan på ordvalet. 79.
FEMTE KAPITLET. Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början). Allmän skiljaktighet till lynnet. -- Utrop, interjektioner. -- Tillrop; tilltal, tilltalsord; anmärkningar om bruket af pronomina (personbeteckning). -- Uppmaningar ............................................ 103.
SJÄTTE KAPITLET. Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut). Fråga och svar. -- Sättet att börja. Subjektiva inskjutningar. -- Mera relativa temperamentsolikheter: i logisk stränghet; i omväxling; i förkärlek för abstrakta eller konkreta (o. bildliga), försiktiga eller starka, städade eller själfsvåldiga uttryck; i förmåga af anpassning efter läsarens eller åhörarens person ................................................. 140.
SJUNDE KAPITLET. Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare? Samtalsspråket (»umgängesspråket») kan ersätta vissa ord genom betoning, åtbörder, miner, blickar, läten. -- Den förhandenvarande »situationen» tillåter ofta stor ordknapphet. -- Särskilda uttryck, förbindelser och formler, som undvara
Källa: Project Runeberg ·