Sida viii
Innehåll
Att skriftspråket våldsamt förändrat eller förkastat lefvande språkformer, kan hafva berott på omöjligheten att »normalisera» dem, -- sträfvan efter regelbundenhet i böjningar och konstruktioner (analogi), -- godtyckligt val mellan synonyner eller orddubbletter, -- logisk formalism, -- sträfvan efter koncis och bekväm form -- pedantisk spetsfundighiet, -- arkaiserande tendenser. 277.
ELFTE KAPITLET. Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk. På litterär väg gjorda språklån kvarstanna ofta inom skriftspråket, öfvergå ej till samtalsspråket. -- Skriftspråkets lån med afs. på enkla, sammansatta eller afledda »innehållsord», -- med afs. på formord, -- med afs. på satsfogning, satsförkortningar, ordföljd m. m. -- Reflexioner. .................................. 295.
TOLFTE KAPITLET. Om skriftspråkets arter. Stilblandning; normalprosans inkräktningar. -- Normalprosans egentliga område. -- Kanslistilen. -- Lågprosan; brefvet; biljetten. -- Högprosan och poesien ha beröringar med samtalsspråket; retoriska figurer; troper; ordförråd i allmänhet; välljud. -- Slutord. ............................................ 316. Register ............................................... 345
Källa: Project Runeberg ·