Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 351
Originalsida 351
Originalsida 350
Originalsida 351
350–351

På sidan 351 nämns Hedvig Eleonora

Sida 351

319 STOCKHOLMS FOLKSKOLOR.

Antalet växer under återstående delen af 1860-talet med omkring 600 barn årligen, så att det år 1869 stigit till 6,732. Under följande årtionde är tillväxten betydligt mindre; ja år finnas, då barnantalet är mindre än under närmast föregående. Under årtiondets sista år liar det uppnått siffran 9.000. På åttio-talet är tillväxten betydlig, så att vid årtiondets slut antalet i dagliga skolan utgjorde 16,462, hvartill komma 2,436 i söndags- ocli aftonskolan, eller tillsammans 18,898 barn. I september månad 1896 funnos i dagliga skolan 24,117 samt i söndags- ocli aftonskolan 1,869 eller tillsammans 25,984 barn.

Ären 1875—82 fanns det största barnantalet i Hedvig Eleonora församlings folkskola; annars liar Katarina i detta hänseende liela tiden stått främst. Kungsholmen hade till ocli med 1876 det minsta antalet barn i dagliga skolan, efter hvilken tid Storkyrkan kommer sist. Ännu år 1883 hade Klara flera barn i skolan än så väl Jakob ocli Johannes som Kungsholmen. Nu lia dessa senare ett dubbelt så stort antal. Den relativt största ökningen i barnantalet under tiden från 1862 visar Kungsholms skola, från 85 till 2,965 i dagliga skolan, hvartill komma 243 i aftonskolan.

Antalet skolpliktiga barn, d. v. s. barn i åldern 7—14 år, har utgjort 10 ä 12 procent af stadens hela folkmängd. Under de tre sista åren 1893—95 liar denna procent något öfverstigit 12 (12, i 12,6 12,2). Öfvervägande antalet af dessa barn liar, såsom belt naturligt är, besökt folkskolan. Detta antal utgjorde t. ex. 65,9 procent år 1885 ocli 76,3 procent år 1895. Samtidigt liar procenten vid de allmänna läroverken varit 7,5 och 6,3 samt vid de enskilda skolorna 14,8 ocli 10,1.

4. Slöjd och handarbete.

Redan då öfverstyrelsen öfvertog ledningen af stadens folkskoleväsende, funnos vid flera skolor lärarinnor i handarbete. Då en flickskola består af två eller tre afdelningar, tillägges ofta: »af hvilka en för handarbete». Slöjd för gossar förekommer endast i den till år 1863 med folkskolan förenade Grewesmühlska skolan, i hvilken funnos för handslöjder en handtverks-mästare samt en handtverkskola för gesäller ocli lärlingar. Redan i 1865 års berättelse kan öfverstyrelsen säga: »viel hufvudstadens samtliga folkskolor hafva de äldre flickorna erhållit undervisning i handarbete», dels af särskilda för detta ändamål anställda lärarinnor, dels af lärarinnorna i öfriga undervisningsämnen. Af 2,289 flickor uppgifvas 1,602 år 1866 hafva fått undervisning i handarbete, hufvudsakligen stickning ocli sömnad. Fyra år senare hafva »åtskilliga gossar erhållit öfning i lagning af kläder och skodon».

Adolf Fredriks församling inrättade år 1874 en slöjdskola för gossar med undervisning i snickeri, bokbinderi, skomakeri ocli skrädderi, för hvilken

På sidan nämns Hedvig Eleonora

Källa: Project Runeberg · ·