Sida 150
VII. Månskenssvärmeri
150 ' MÅNSKENSSVÄRMERI.
Lahire sitt första experiment beträffande månstrålarnes koncentrering. Dock lemnade det vid denna tid såsom ytterst känsligt ansedda Amontones luft-thermoskop endast negativa resultat. Åtskilliga fysiker såsorn Howard, Watt, Forbes, med flere upprepade sedermera samma försök utan bättre framgång, till dess slutligen den olycklige Melloni, såsom vi redan nämnt, kunde år 1846 medelst en lins af 30 tums diameter och en i dess brännpunkt uppstäld thermo-elektrisk apparat påvisa obestridliga värmeyttringar.
I jembredd med dessa försök angående månstrålarnes thermiska egenskaper bemödade man sig att erhålla en kemisk verkan af desamma. Begynnelsen och slutresultatet sammanfalla nästan i båda serierna.
Redan år 1730 hade Dufay lycftats få bologneserstenar, som han utsatte för månstrålarne, att lysa. Och knapt hade år 1839 Daguerre och Niepce offentliggjort sin uppfinning, då på åtskilliga håll försök gjordes att medelst samma slags plåtar fixera en bild af månen. Dock hade Daguerre haft denna tillämpning af sitt förfaringssätt i sigte redan på en tid, då detsamma ännu hölles hemligt. Angående Daguerres män-fotografier uttalaNde sig Arago år 1840 i akademien på följande sätt: »Plåten, sådan den preparerats af hr Daguerre, är känsligare för ljusets inverkan än någon ting annat, som man hitintills känner. Tills nu hafva månstrålarne, jag vill icke säga i deras naturliga tillstånd utan till och med förenade i brännpunkten af den största lins eller den största brännspegel ej utöfvat någon som helst bevislig fysikalisk verkan, men de enligt Daguerres förfaringssätt preparerade plåtame blekna under inverkan af dessa strålar och de efterföljande operationerna till den grad, att man synes hafva grundad förhoppning att en gång kunna framställa fotografiska kartor öfver vår satellit, det vill säga man skall under loppet af några få minuter kunna utföra ett af de långsammaste,' mödosammaste och svåraste arbeten, som förekomma inom astronomien.»
Källa: Project Runeberg ·