Sida 159
VII. Månskenssvärmeri
MÅNSKENSSVÄRMERI. 159
att den kraft, som skapade dern, blott var lokal och ej stod i något sammanhang med beskaffenheten af planetens inre.
Genom det nära förhållandet mellan markens reflexions-förmåga och kraterbildningen samt den oerhörda utsträckningen af enskilda strålsystem varder nämligen logiskt bevisadt, att markens kemiska förändring ej blott till tiden utan äfven mestadels, om ock ej alltid, till sin verkan medförde uppkomsten af kratrar, och att den ursprungliga karaktären hos eruptionerna ej kan tillskrifvas någon lokal utan en hos himlakropparne öfverallt inneboende, med deras första utvecklingsstadium sammanhängande kraft.
Den skarpaste typen för alla dylika bildningar lemnar oss den store ringkratern Tycho, mot hvilken de mest i ögonen fallande strålarne på det södra halfklotet konvergera. Å det förenämnda fotogrammet är likväl föreningen af dessa strålar ej längre synlig, af det skäl, att Tycho här ligger tätt intill ljusgränsen, der strålarne öfver hufvud försvinna. Deremot framstår Tychos och andra kratrars karakter såsom.strålspridare i hela sin skärpa på de öfriga fotogrammen, der faserna hafva fortskridit närmare intill fullmånen.
Af dessa antydningar inser man, hvilken vigt man måste tillmäta månfotografierna med hänsyn till utforskningen af den första ytbildningen hos alla himlakroppar. Ty att de daningar, som möta oss på månytan, hafva blott till minsta delen en senare, genom vattenmassor åstadkommen kontinuerlig förändring att tacka för sin form, torde väl aldrig komma att bestridas af någon selenolog. Spår af erosioner skall rö an likaledes påträffa deribland, dock äro sådane svåra att skilja från de genom afkylning uppkomna riranorna och klyftorna.
Utom Rutherfurd har äfven Warren de la IRite i London inlagt stora förtjenster örn fotografering af himmelska föremål; redan på den sista Londonutställningen väckte hans 59 bilder stort uppseende; isynnerhet var det de stereoskopiska afbildnin-garne af månen med en diameter af 20 centimeter, som togo allmänhetens intresse i anspråk. I sjelfva verket gör det ett
Källa: Project Runeberg ·