Sida 324
XII. Kalendern
324 KALENDERN.
hvart 400 år tre skottdagar utelemnades. Detta fann sitt uttryck i den regeln, att blott i de århundraden, som kunna delas ined 4 det första (med noll betecknade) året är ett skottår.
Men äfven det ofvannämnda felet på 11 minuter 15 sekun-kunder skall efter många år åter tarfva en reform. Då vore den af astronomen Mädler föreslagna formen att efter hvart 128 år utelemna ett skottdag (128 -j- 11. minuter 15 sekunder - 24 timmar) den som minst skulle rubba den julianska inskjutningsregeln. Dock, vi tala redan om en ny reform och ändå har den sista ännu ej inträngt öfverallt. Ryssland daterar ännu eftei\ samma årslängd, som de egyptiske presterne faststälde för 21 sekler sedan. Men då kalendern från Kanopus, som vi sett, årligen stannar 11 minuter efter den gregorianska, så gör detta på de 1550 år som. förflutit sedan kyrkomötet i Nicaea en skilnad på 12 dagar, så att Kyssland i vårt århundrade den 21 mars skrifver blott den 9 mars.
Då den framtida kalenderförbättringen likväl ej mer skall komma ur kyrkans utan ur statens händer, så torde med afseende på dess antagande af de olika kulturfolken något annat moment än det sunda menniskoförståndet ej komina att vara bestämmande, så att något motstånd mot vetenskapens fordringar knapt mer torde vara att befara.
Vi hafva nu följt historien om kalenderns uppkomst i alla dess faser, samt klargjort de svårigheter, hvilka problemet af en efter naturen ordnad tidräkning företedde. Nu torde det för mången läsare vara önskvärdt att se det material afhand-ladt, som kalendern i sin nuvarande gestalt lemnar, och att få en förklaring öfver de enskilda konstuttrycken. Delta skall ske i följande afdelning.
Källa: Project Runeberg ·