Sida 329
XII. Kalendern
KALENDERN. 329
Wallenstein.
Saturni makt är slut, som förr beherskat Den dolda födelsen af tingen stads I jordens sköte och i själens djup Och öfver allt, det ljuset skyr, regerar. Nu är ej tid att grubbla mer och tveka, Ty Jupiter, den glänsande, regerar Och drar det dunkelt förberedda verket I ljusets rike fram med makt. - Nu bör Det handlas kraftigt, snabbt, förr'n Lyckostjernan Mig åter flyr bort öfver hjessan hän, Ty himlabågen stads i vandring stadd är.
Den näst följande uppgiften, som möter oss i almanackan är det gyllene talet. Dess uppkomst och betydelse i forntiden förklarades i föregående afdelning. Dock är det ännu i dag, i synnerhet i den julianske kalendern, ej utan nytta, derigenom att det tjenar grekerne till beräkning af påskfesten. Det kallas äfven månvisaren eller måncirkeln af det skäl, att det angifver hvilken plats det ifrågavarande året intager i den nio-årige cykeln, enligt hvilken nymånen åter infaller på samina årsdag.
Detta finnes på följande sätt: Till det gifna antalet adderas l, hvarefter summan divideras med 19; den uppkommande resten gifver det gyllene talet. Så är t. ex. 1882 + l = 1883 som divideradt med 19 gifver resten 2 till gyllene tal, hvilket betyder att ifrågavarande år är det 2 i den cykel, som börjar med år 1881. Karakteren af detta 2:dra år består imellertid deri, att den l:ste nymånen på året infaller nära omkring den 19 januari. Återstår ingen rest efter divisionen, så är 19 sjelf det gyllene talet.
Epakten på svenska >tillägg» eller »öfverskott», betyder de tal, hvilka på hvarje nyårsdag angifver månens ålder, d. v. s. antalet af de dagar, hvilka förflutit från den siste nymånen i december intill den l januari. Af det gyllene talet finner man lätt epakten genom räkning på tummen, i följd hvaraf det gyllene talet I kommer att stå vid spetsen, II på midten, III
Källa: Project Runeberg ·