Tillbaka Read Runeberg

Stjernor och menniskor

Originalsida 59
Originalsida 59
Originalsida 58
Originalsida 59
58–59

Sida 59

III. Miniatyrmålning af verldsalltet

MINIATURMÅLNING AF VERLDSALLTET. 59

skopiska rörelser af en tub kunna mätas, har omsider gifvit rum för den förhoppningen att se spörsmålet om fixstjemomas afstånd så småningom löst. Men intill närvarande stund har denna förhoppning realiserats blott i fråga om 9 eller 10 stjernor, och det har visat sig, att äfven de 28 millioner milen af jordbanans diameter äro i förhållande till fixstjemomas afstånd en obetydlighet. Sålunda har man funnit, att ljusstrålen, som behöfver 8 minuter 18 sekunder för att komma från solen till jorden, skulle få löpa 3 år och 199 dagar, innan han komme till närmaste fixstjerna. Från Polstjernan till Jorden behöfver ljusstrålen 43 år. Dessa båda resultat äro strängt vetenskapliga. Mindre noggrant utforskade äro ännu afstånden till Vega, Arc-turus och Capella. För den sistnämda gifver beräkningen ett afstånd af 713/4 ljusår, hvad likväl, såsom redan är anmärkt, icke kunnat tillräckligt noggrant konstateras, då de dertill nödiga observationerna äro förbundna med många svårigheter. Om nu redan sådana stjernor, som äfven för det oväpnade ögat hafva ett så påfallande klart sken, visa sig försatta på ett så betydligt afstånd, huru mycket längre bort i verldsocea-iiens 'djup måste man då icke förlägga de verldskroppar, hvilka äro synliga blott i ett teleskop sådant som Herschels. Herschel beräknade synvidden af ett 40-fots teleskop till 2,800 Sirius-vidder, hvilket gör ett afstånd, till hvars genomlöpande en ljusstråle skulle behöfva 40,000 år. En stjerna, som vi, väpnade med ett sådant instrument, i dag se slockna i verldsrymden^ djup, måste vara slocknad redan för 40,000 år sedan, enär dess sista stråle behof t just denna tid för att xiå oss.

Tänka vi oss nu vår sol försatt på ett sådant afstånd, så framgår af en enkel beräkning af hennes lyskraft, att hon i sådant fall skulle vara fullkomligt osynlig för oss; ett resultat, hvaraf genast den slutsatsen springer i ögonen, att de flesta fixstjernorna måste vida öfverträffa vår sol i glans och således vara klarare och derjemte sannolikt äfven större än vår sol. Dessa sakförhållanden har forntiden svårligen anat, och om det fans män, som, ilande före sin tid, lutade mot denna tro,

Källa: Project Runeberg ·